I den nyutkomna boken "Hälsningar från Gotland" tar Mats Areskoug vykorten till sin hjälp när han skildrar det Gotland där han växte upp på 60-, 70- och 80-talen.
Här finns förstås badstränder och pensionat i långa banor – för det här var en tid när varje restaurang och semesteranläggning med självaktning lät trycka egna vykort.
Bilderna kan berätta om miljöer som har blivit historia, men vittnar också om hur mycket som inte har förändrats. Många gånger är det bara bilarna som avslöjar att ett halvsekel har passerat.
Mats Areskoug konstaterar också att vykorten ger en rolig inblick i vad samtiden ville visa upp, och det var inte bara rosor och ruiner: I 60-talets Visby yvdes man över rödljusen utanför Söderport, flerbostadshusen på Bingebyområdet och LM Ericssons fabrik. På 70-talet var oljeborrningen i fokus och på 80-talet ville man stoltsera med det första höga vindkraftsverket på Näsudden. Nutidshistoria i vykortsformat, med andra ord.
– Jag tycker att det är kul med nutidshistoria, förklarar Mats Areskoug, som är webbredaktör på Dagens Nyheter.
Med skiftarbete och långledigheter har han tid för egna projekt. I bloggen "Osevärdheter" på DN berättar han om udda sevärdheter landet runt, likt en "k-spanare" med rätt att dyka ned i vilken era som helst. Bokprojektet ligger i samma fåra, men här har Mats med några undantag begränsat sig till sin egen uppväxttid. Han är född 1962 och växte upp intill Lyckåkerskolan, så här finns många roliga bilder från staden utanför murarna. Men innerstadens vykortshistoria finns givetvis också med, kryddad med bilder från 80-talets nattliv på krogar som Jacob Dubbes, Rock´n, Faventia och Wisby Börs, som för länge sedan somnat in. Och badparadisen på landet, med sina campingplatser, orangea tält och tjusiga restauranger:
– Strandrestaurangen i Tofta med sin bowlinghall – den var ju exotisk! Och Snäck med den jättestora bassängen med renat havsvatten – där var jag ofta.
Mats Areskoug är ingen vykortssamlare för egen del, men han har förstått tjusningen med att samla vykort:
– Samlar man på frimärken eller mynt så vet man vad som finns, men här kan vad som helst dyka upp.
Och vykortsjakten har roat honom. Ibland har han förundrats över hur udda eller helt stämningslösa motiv har kunnat bli vykort.
– Den helt öde Storgatan i Hemse till exempel. Hur stor upplaga hade ett sådant vykort? Sålde det någonting egentligen?
I dag kan Mats Areskoug konstatera att vykortets era i stort sett är över:
– Jag skickar fortfarande vykort, men jag får ju betydligt färre vykort i dag är för 20 år sedan. Nu checkar man in på Facebook och lägger ut selfies på Instagram i stället. Tyvärr.