Nu tar vi det från början. Kaffebuskar växer på cirka 1 000-2 500 meters höjd. De skördas tidigast vid fem års ålder men buskarna, som med tiden växer till träd, kan bli upp till 20 år. Kaffeplantorna blommar med vita, jasmindoftande blommor i det så kallade ”kaffebältet” som löper över ekvatorn i bland annat länder som Etiopien, Brasilien, Columbia och Indonesien. Jordmån, växtförhållanden och omgivning (förutom själva rostningen) är några av de faktorer som gör att det blir en väsensskild slutsmak i kaffekoppen. Fast det är långt dit, först måste blommorna bli till bär.
Alla kaffebönor plockas för hand och bakom ett kilo färdigrostat kaffe ligger fyra arbetstimmar på varje gård. När bären blivit plockade avlägsnas fruktköttet från bären som får jäsa och sedan sköljs med bergsvatten. Bönorna får torka i solen och de dåliga blir kasserade. Ju högre upp på breddgraderna man kommer, desto långsammare växer kaffeplantorna. Det ger i gengäld mer smak i bönorna.
–Lukta! Känn! Det finns inget spår av kaffedoft ännu, säger Bengt Lindahl och håller ut handflatan som är fylld av oansenliga grågröna bönor.
Vi står inne i det varma, omsorgsfullt inredda rosteriet och jag blir lika förvånad som de allra flesta besökarna brukar bli, enligt Bengt Lindahl. Nej, inte heller jag har någon egentlig aning hur mitt kaffe blir till.
Fast snart kommer jag att få veta betydligt mer för nu får se på när bönorna rostas. Jelle Van Echelpoel, kaffeentusiast och prisbelönt barista som i år börjat arbeta vid Gotlands kafferosteri, skjutsar in bönorna i maskinen. Tillsammans med Bengts dotter, Petronella Lindahl, håller han i kaffekurser och rostningskvällar på rosteriet. Efter en stund höjer Jelle fingret i en tystande gest.
– Lyssna, nu kommer det första kracket, säger han.
Mycket riktigt, det knäpper som popcorn när bönornas tredje skal i processen ska bort. Rostningen gör att kaffebönorna sväller i storlek men samtidigt förlorar en stor del av sin vikt.
– Maskinen rymmer fem kilo bönor men ut kommer bara fyra kilo, förklarar Bengt Lindahl och berättar att kaffebönor innehåller stora mängder vätska.
På 14 minuter är rostningen klar. I 190-200 graders värme har bönorna fått en ”fin, balanserad espressorostning”, enligt Jelle Van Echelpoel som berättar att olika rosttid kan ge upp till 20 olika smaker från en och samma bönsort. När bönorna rostats klart så kyls de ner under fyra minuter till rumstemperatur. Det för att oljan inuti bönorna inte ska hamna utanpå och ge en besk smak.
Att intresset för kaffe växer lavinartat sticker varken Bengt Lindahl eller Jelle Van Echelpoel under stol med. Det senaste decenniet har kaffetrenden pekat spikrakt upp.
– När jag startade mitt micro-rosteri för tio år sedan var det det första kafferosteriet som startat på 50 år i Sverige. I dag finns det mellan 40-45 rosterier i landet, säger Bengt Lindahl.
Både han och Jelle brinner för kaffe och kallar sig lite skämtsamt för kaffeambassadörer. Några hemligheter vill de inte hålla inne med, likt forna tiders mästare vid svenska kafferosterier, utan istället sprida kunskap och glädje kring ämnet kaffe. Jelle, som vunnit SM i latteart flera gånger, visar av bara farten hur man gör ett vackert mönster i mjölkskummet i den kaffekopp som precis bryggts på de nymalda bönorna. Alla kan lära sig och varför inte dela med sig? Kunskap är dock en sak men pekpinnar är något annat.
– Jag vill inte säga hur någon annan ska göra ett gott kaffe men tipsen för att få ett bättre kaffe är att ha färska råvaror, färskrostat, färskmalet och färskbryggt! föreslår Jelle med ett stort leende.
– Och glöm inte förvaringen av kaffet, flikar Bengt snabbt in.
– Kaffe ska förvaras torrt, lufttätt och svalt, säger han och frågar sedan:
– Vill du ha lite kaffe?