Vinmakarna vid vinhuset Halls Huk

- Det ser bra ut i år, men lite mer värme och sol skadar inte, säger Johan Rudling och blickar ut över havet. Vi står vid fiskeläget Hallshuk där Nordan ligger på och det blåser kallt väder ifrån sjön denna höstdag. Hukande i vinden står vi på den öppna plats som kallas torget invid det vackert restaurerade 1600-talskapellet.
Sydvart, bakom en skyddande lövridå, vinkar blå Rondo, Regent och Leon Millot, i räta rader och sida vid sida, med gröna Solaris och Siegerrebe. Det låter som musik men är namn på de druvsorter som odlas i två inhägnade vingårdarna vid Hallshuk.

Där växer sedan ett par år tillbaka långa rader med vinstockar ordnade i nord-sydlig riktning. Det är för att få maximalt med sol på druvorna. Här har Johan Rudling och Marianne Folke byggt upp en vinodling med vinhus. Ett par år i följd har de nu gjort vin av egna druvor. Stockarna är unga, de äldsta är sju år. - Vinhuset Halls Huk utvecklas. Vineriet blev klart 2006 och sedan 2004 har vi 1 400 vinstockar som nu ger skörd. Av druvorna ger drygt hälften rött vin av sorter som är hybrider av Vitis Vinifira och de övriga är avsedda för vitt vin. I full produktion räknar vi med att kunna göra 2 000 liter vin om året.
I våras diplomerades han för tre av vinhusets viner vid den då för första gången gjorda bedömningen av svenskodlade och svensktillverkade viner vuxna på friland.
Det var när föreningen för Svenska Vinodlare med ett 90-tal medlemmar höll årsmöte på Hotell Åhusstrand i Skåne. Många av föreningens medlemmar börjar få skörd på sina vinstockar och fler börjar också att göra vin. På plats fanns representanter för gotländska vinodlare med Lauri Pappinen vid Gute vingård i Hablingbo, Nettan och Patrik Lind med vinstockar vid Baju, Anders Österman med vingård i Herrvik samt Johan Rudling.
Tre av hans röda Hallviner fick diplom och hedersomnämnande. Vinerna var gjorda på druvorna Rondo, Regent och Leon Millot. Ett var gjort på Leon Millot och Regent, två druvor som i Johan Rudlings smak går utmärkt att blanda för att göra ett gott, rött vin.

Av de 30-tal svensktillverkade vinerna från Sverige som lämnades in för den professionella vindomarbedömning föll de gotländska vinerna proffsbedömarna i smaken. Tolv diplom delades ut och av dessa togs sex hem till Gotland. Av dessa tog Johan Rudling och vinhuset Halls huk två diplom och ett hedersomnämnande.
Johan Rudling kom från Stockholm till Gotland 1998. Här sökte han ett sommarhus och fann stället vid Hallshuk varsamt i landskapet placerade gården med tillhörande 20 hektar mark. Efter odlingsförsök med mandelpotatis och tankar på tryffelodling testade han vinstockar, ett lyckosamt försök med från början 100 plantor.
- Jag råkade läsa en artikel i Finanstidningen som skrev om Birger Sjöbergs odlingar. Jag ringde Linds växthus och köpte baltiska staketdruvor. Men de behöver stå vid en södervägg vilket inte fanns här, så för mig blev dessa första stockar mitt läromedel samtidigt som jag lärde mig köra min Grålletraktor, plöja och harva säger Johan Rudling, ung pensionär efter ett yrkesverksamt liv inom finansvärlden.
- Pass upp för ormarna, skojar han när vi tar klivet över det låga nätstängslet som håller rabbisen borta från vinodlingarna. Under dignande blå och gröna druvklasar ringlar leksaksormar i plast. De verkar avskräckande för hugade fåglar som därmed hålls borta från ovälkommet vindruvskalas.
Årets skörd är den första som tas ut på de nu fyraåriga stockarna med tre blå sorter och en grön druva. Varje klase plockas för hand från stockarna som växer på led med exakt 2 meter och tio centimeter mellan raderna. Avståndet betyder att Johan Rudlings lilla Grålletraktor med 1,80 mellan hjulen precis går emellan när ogräs ska rensas bort eller annat jobba ska göras i vinlandet.

De handplockade druvorna bärs in i vineriet, ett vackert litet bakbygge i trä infogat i vinkel till ett gammalt bulhus. Från att de första åren ha trampat vindruvorna till must att jäsa, sker processen nu maskinellt. En speciell stjälkavskiljare skiljer stjälkar från klasar och samtidigt krossas druvorna. Sedan druvsaft, fruktkött, skal och kärnor blandats med jäst får det röda vinet jäsa i tio dagar.
- Det är viktigt att ha kontroll på temperaturen och brygden måste röras om flera gånger för att laka ut tanniner, färgämnen och smakämnen. Processen fortsätter i hydropressen, som jobbar under vattentryck, varefter musten skiljs från pressrester och vätskan får jäsa cirka en månad i rostfri tank, en" Immer voll tank".
I den fortsatta jäsningsprocessen görs omdragningar då vinet flyttas mellan olika kärl för att eliminera döda jästsvampar och få vinet att klarna medan vinet flyttas mellan olika kärl för att till sist hällas på ekfat vilket ger karaktär på vinet.
Johan hoppas att kunna bygga ekfat på Gotland. Som alternativ till laggkärl finns moderna trick. I stället för att hälla vinet på ekfat lägger man ek i vinet. Ekchips kallas de små träbitarna, köpta i Frankrike, som ger smak åt vinet.
- Man har aldrig bråttom med vin, säger Johan Rudling och pekar på sina diplomviner där de står i damejeanner. I den för hand skrivna vindagboken står noterat: 6/10 06 plockat Regent och Leon Millot samt Rondo. 5/12 06 behandlat med ekchips som ger smak av vanilj, kaffe m.m. Omdraget 7/3 07. En visbyflaska på 2 liter medtaget till Åhus för bedömning
- Två diplom och ett hedersomnämnande känns hedrande, särskilt som vi tills för två år sedan trampade vårt vin i den gamla byggnaden, säger Johan Rudling som för ett år sedan hade 38 gäster på vinprovning i det nybyggda vineriet. Vin från Hallshuk, tryffel och stenugnsbakat bröd från Rute och fårostar från Häftings gladde gästerna.
På diplomvinets pressrester görs en omjäsning med tillsats av mer socker och vatten och detta vin kallar Johan skämtsamt personalvin, ett bra vin att göra glögg på men som också kan bli grund till ett vin med portvinskaraktär och som lockar fram längtan till kombination med ost och valnötter.

Marianne Folke har plockat klarbär och tillsammans har paret experimenterat fram ett körsbärsvin smaksatt med rostat ekchips,. Det ger en kärnig eftersmak och en balanserad touch av ek.
- Det är jättekul att prova och testa olika viner och försöka få fram olika varianter på ett druvtema, säger hon.
Han fyller i med nöjet att få fram tre olika viner som blandade i olika konstellationer ger spännande smaker, en couvé.
För de svenska vinodlarna och vinmakarna gäller nu att gårdsförsäljning av vin inte är tillåten i Sverige. En del av föreningen Svenska vinodlares medlemmar har vinodling och vintillverkning som del i sin näring och för dem kan det verka hämmande på utvecklingen att gårdsförsäljning av vin, till skillnad från andra Eu-länder, inte är tillåten i Sverige.
- Tillstånd till gårdsförsäljning av vin i Sverige skulle verka positivt både på vinodling och vinframställning. Representanter för Svenska vinodlare har uppvaktat regering och Riksdag. Vi är det enda EU-land som inter tillåts sälja vin som gårdsprodukt. Uppmjukade regler skulle också kunna ge mervärde till upplevelse för både fast boende och turister.