Vardagen på Visborgs slott
Visborgs slott står i centrum för Anders R Johanssons digra volym "Visbys framväxt och livet på Visborgs slott" (Haimdagars förlag/Bokverksta´n).
Foto:
Och främst handlar det om vardagslivet på slottet. Tidsgränsen har satts så att dokumentationen omfattar den danska tiden. Verket är illustrerat med ett flertal bilder och teckningar, inte minst de kända av själva slottet som förefinns.
Visborgs slott var under 250 år en av Östersjöns viktigaste fästningar och har haft en rad färgstarka kommendanter. I dag finns få lämningar och där det främst är gatunamnen i den delen av Visby vid Palissaderna (Södra och Norra Slottsgränd, Slottsterrassen, Slottsbacken) som minner om denna legendariska fästning.
1679 var nämligen dess saga all när danskarna lät demolera anläggningen när det stod klart att svenskarna skulle återfå Gotland. Ett grundligt och utdraget förstörelsearbete som pågick under ca två månader med hjälp av artilleri och sprängning, och där murresterna sedan brändes till kalk av svenskarna.
Anders R Johansson konstaterar att den som vill få en närmare bild av borgen därför i ovanligt hög grad är hänvisad till sådant som skrivits. Och det är åtskilligt om Visborgs slott genom åren. Byggnadshistorien, slottets rasering, de militära förloppen etc. har avhandlats utförlligt. Han har därför koncentrerat sig på det rika vardagsmaterial som bevarats i de danska arkiven.
I sitt förord konstaterar Anders R Johansson att det handlar om stora mängder information. "Redan vid en första glimt på materialet väller det fram hela floder med grajj". Det handlar om införande av vattenledning och kakelugn, murningar, takreparationer, grönsakssådd, slakt, mathållning, ja till och med dassrengöring. En oväntat rik bild av hantverk och vardagsarbete träder fram. Materialet presenterad delvis i rak avskrift och delvis kommenterat. Boken är på nära 400 sidor men källmaterialet är så omfattande att det komplett skulle innebära flera tusen sidor.
Boken berättar om mängder av fantasieggande detaljer som i "Blandade uppgifter" kring slottslivet. För att nämna några med nutida anknytning: 1629-30 får timmermannen M Anders Rein 512 slette daller för sitt arbete med ett monteringsbart hus vilket sedan skulle sättas upp på plats på Fyn.
Man har särskilda skrotningspatruller som går syn och bland annat när de letar metallskrot hittar ett gammalt förrostat rättaresvärd i slottsfogdens kammare som kan återanvändas medan två stora förruttnade vågskålar måste kasseras.
Slottets okända tornur ägnas ett kapitel. En rad bokföringsnotiser visar att det hade eget urverk redan 1600. Inget antyder då att det är nytt och det kan ha suttit på plats redan från 1560.
Myten om Erik av Pommerns flykt genom en lönngång granskas i ett kapitel. Om inte helt avlivad så hålls dock förekomsten av en sådan gång för mindre trolig.
Ja, Visborgs slotts-boken ger såväl näring åt yngre läsares fantasi och därmed en inkörport till den gotländska historien som genererar diskussionsämnen för de historiska fackmännen. Anders R Johansson ställer själv en fråga: Vad avsåg man med den omfattande åtgången av järn vid kvarnarna vid Kopparsvik och Lummelunda (som hade uppgifter knutna till slottets verksamhet). Det verkar vara för mycket för att främst handla om malning.
Så jobbar vi med nyheter