Fruktstund i Europa

Gotland2008-09-27 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När Europas jordbruksministrar träffas nästa gång 29-30 september kommer de att diskutera viktiga frågor som torsken och jordbruksstöd. Den svenska linjen är tydlig: mer torsk och mindre jordbruksstöd. En annan fråga kommer också upp, skolfruktsprogrammet.

Programmet riskerar att bli en del i vår gemensamma jordbrukspolitik. Än så länge finns inget riktigt förslag för ministrarna att bestämma sig om, men Sverige är redan nu kritiska mot de här funderingarna.

Det låter behjärtansvärt att ge skolbarn frukt men det ska tydligen betalas med skattepengar. Och det är oklart hur mycket pengar det blir.

De niohundra miljoner kronor som det beräknas kosta EU ska betalas ur jordbruksbudgeten. Programmet blir nog frivilligt men om alla länder går med kommer det enligt den beräkningen att kosta omkring 15 miljarder kronor, där lite mer än fem miljarder ska betalas direkt av medlemsstaterna.

Men det finns förslag i en rapport från Europaparlamentet som också har makt över frågorna att programmet ska utökas för att främja goda matvanor och kosta uppåt tre miljarder kronor.

Om alla länder går med och programmet får samma omfattning som parlamentsrapporten pekar på finns ingen siffra för kostnaden ännu.

De moderata Europaparlamentarikerna är emot detta. Men ännu har parlamentet inte formellt röstat så vi vet inte var alla som representerar Sverige landar.

Men det är inte bara dyrt. Det är dåligt också. Nu efter diskussioner så omfattar förslaget inte bara färsk frukt utan också fruktprodukter med socker eller sötningsmedel. Det blev ett skolsyltsprogram.

Hela motiveringen med hälsa och färsk frukt fick sig en törn när någon kom på att det här fanns en avsättning för det sockeröverskott som den gemensamma jordbrukspolitiken lett till.

Risken finns också att vissa länder kommer vilja att bara frukt som odlas inom EU:s gränser ska ingå i det här. Det är både protektionistiskt att utestänga andra och planekonomiskt med särskilt avsatta miljarder för fruktinköp.

Till sist är detta inte en fråga för EU utan en fråga som varje land själva måste ta ställning till. Extra skattefinansierad skolfrukt är en alldeles ledig valfråga som vilket parti som helst i alla länder kan plocka upp.

Vad gör vi åt det här i svenska riksdagen då? I fredags kommer jordbruksminister Eskil Erlandsson till EU-nämnden och stämmer av med riksdagen om vad den svenska positionen ska vara.

Ryggmärgen skriker: Säg bara nej! Men det politiska hantverket kräver att vi i alla fall åker dit och förhandlar. För även om förslaget inte går att stoppa så har vi möjlighet att styra bort det från konstiga effekter av EUs sockerpolitik, ren protektionism och det osunda i att ge lågstadiebarn skattefinansierade sötade fruktprodukter.


Det enda raka är att frukt- och syltlobbyisterna får gå en match mot den svenska jordbruksministern.

I november finns antagligen ett förslag för ministrarna att ta ställning till. Då kommer rond två.

Läs mer om