Staden i Västerlandet - ett livsverk

I min hand håller jag ett livsverk. Det är Staden i Västerlandet av Erik Lundberg och postumt utgiven.
För den av arkitektur och historia intresserade utgör verket en lika nödvändig som nöjesfylld läsning.
Hur bildades en gång det Europa som som vi ser det i dag? Frågan ställdes av Erik Lundberg, professor, arkitekt, författare och ett namn förknippat med en legendarisk forskar- och författargärning.
Erik Lundberg föddes 1895 och avled 1969. Till sin bortgång arbetade han med manuskriptet till Staden i Västerlandet som sonen Jörgen och sonsonen Fredrik därefter har slutfört och publicerat på förlaget Mediatools.
"Det är i många stycken en sammanfattning av ett långt livs tankar och erfarenheter, en bred tillbakablick över västerlandets rötter och stegvisa utveckling. Här berörs såväl romartidens byggnadsteknik som efterföljande tidsepokers byggnadsvilja i Bysans, tidig medeltid fram t o m höggotiken. Stadens organisation i gatunät och kvartersbildning och läget av stadens funktioner, kyrka såväl som administration, tecknas i ett utvecklingsperspektiv".

Förordet, skrivet av professor och arkitekt Ove Hidemark, är en elegant sammanfattning av Erik Lundbergs insats. Tidstypisk för sin generation, och originellt nytänkande, har han mycket att förmedla till dagens forskare och intresserade i ämnet.
- Vi söker efter urformer, inleds det första kapitlet i Staden i Västerlandet. I fokus står kulturområdens traditionsbildande inslag med helhetssyn på begreppet stad. Svar ges i ord och bild på över 500 väl formulerade sidor.
Erik Lundberg var professor i svensk och jämförande arkitekturhistoria på Konsthögskolan i Stockholm och lärare på KTH. Till hans verk hör bland annat Byggnadskonsten i Sverige 1940-48, Svensk trädgård 1941 tillsammans med modern Emma Lundberg, samt Trä gav form från 1971, följd av Staden i Västerlandet från 2008.

Han doktorerade 1935 och bland hans lärare fanns för tiden giganter som Osvald Sirén, professor och författare till Kinas trädgårdar och vad de betytt för 1700-talets Europa, Johnny Roosval, professor i konsthistoria med bostad tillsammans med Ellen von Hallwyl vid Muramaris utanför Visby, och Sigurd Curman, professor i i arkitekturhistoria och riksantikvarie.
Likt en renässansmänniska var Erik Lundberg en professionell mångsysslare med vittgående kunskaper inom konsthistoria, arkitektur, trädgårds- och landskapsarkitektur och kyrkorestaurering. Dessutom ägnade han sig åt akvarellmåleri som amatör i ordets ursprungliga betydelse.
Med Staden i Västerlandet kan den i dag intresserade av arkitektur och historia ta del av Erik Lundbergs sista verk som en gedigen länk i svenska forskningshistoria med samlad kunskap intressesfär långt utöver nationella gränser.