Landsortskyrkor i fokus

- Frilansande doktorand, forskare och konstvetare med gotländska kyrkor som särskilt intresse.

Torsten Svensson. Den frilansande forskaren var i centrum för seminariet om den gotländska landskyrkan, dess omvärld och inre värld.Foto: Tobias Wallström

Torsten Svensson. Den frilansande forskaren var i centrum för seminariet om den gotländska landskyrkan, dess omvärld och inre värld.Foto: Tobias Wallström

Foto: Tobias Wallström

Garda/Källunge2010-05-31 04:00
Torsten Svensson från Visby presenterar sig vid det pågående seminariet om den gotländska landsortskyrkan, dess omvärld och inre värld.
Nu är han i centrum som moderator för ett tre dagar långt seminarium på Gotland med forskare från Skandinavien, Ryssland och Tyskland.
I fokus står de medeltida gotländska landsortskyrkorna och deras förhållande till dåtidens samtid.
Torsten Svensson är också aktuell med ett Kyrkovägledningsprojekt och en ny omgång av den påbörjade skriftserien med vägledningar för gotländska kyrkor.
Flera nya skrifter, alla om kyrkorna i Garde storförsamling, väntas från trycket till midsommar och fler planeras.
Livets källa i Garde, med fokus på kraftladdade symboler och motiv som hjortar, paradisets fyra floder och korset och arkeologiprofessor Gustaf Trotzig som talare, inledde seminariets första del med tema landskyrkan.

Romerska mosaiker
Från vikingatida fynd på Björkö, romerska mosaiker på kontinenten, stannade han upp vid dopfunten i Garda med hällar ställda på kant bildande ett inskrivet byzantinskt kors i jorden under cuppan.
- Kom influensen österifrån? Var det mästaren som kom därifrån? Eller kom inspirationen från gotlänningar i den romerska armén? Rätt eller fel, vidare forskning kan visa på möjliga samband.
Med ett animerat inlägg om begreppet byggnadshytta i teori och praktik fångar Gunnar Redelius, teolog, arkitekt och disputerad i konstvetenskap, seminariedeltagarnas engagemang.
- Johnny Roosval såg vad han ville se i gotländsk konst och hans luftslott har byggts på av andra, bland dem Erland Lagerlöf, konstaterade han.
Med nya teorier, på kontrakurs mot äldre tiders konsthistoriker och tidigare självklart tagna för givna sanningar, sätter Gunnar Redelius blåslampa på frågan om byggnadshyttors vara eller inte vara på öns landsbygd.
- Nej, de gotländska kyrkobyggena präglas av hög professionalitet, de var beställningsverk med paketlösning, byggda på entreprenad och efter ett tvingande byggprogram med syfte att materialisera det kristna budskapet, slår han fast.

Ryskbyzantinska inslag
Med avstamp i Garda och Källunge kyrkors fresker och bildprogram lyfter Svetlana Vasilyeva från Moskva frågan om rysk-byzantinska inslag på Gotland.
Disputerad på gotländskt 1100-tals måleri och forskare kring rysk-byzantinska kontakter, pekade hon på två möjligheter.
- Beställaren av friserna på Gotland tillhörde knappast den rysk-ortodoxa kyrkan men kan ha bjudit in en mästare och lokala gotlandskonstnärer i arbete under denne och i rysk-byzantinsk tradition. Eller gjordes arbetet av gotlänningar som arbetade med motiv efter kända öst-kristna förebilder.
Medverkande föreläsare är också Margit Gerhards från Aachen och Basel, moskvaprofessor Elena Melnikova, Helmer Gustavsson, Stockholm, samt Tryggve Siltberg från Gotland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!