En diskussion har så smått förekommit i våra medier om vindkraftens förträfflighet och hur mycket vi tjänat på vindkraften. Jag kommer att hämta siffror från en rapport från PriceWaterhouseCoopers (PWC) gjord den 29 april 2010. Rapporten heter: "Vad kostar kraften? Indikativ beräkning av kostnader för ny kraft exklusive styrmedel och skatter".
Rapporten utgår ifrån vanliga kostnadsberäkningar som tillämpas vid nyinvesteringar. Vattenkraft, kärnkraft och vindkraft jämförs. Fria kassaflödesmetoden används för att spegla avkastningskravet på eget kapital, låneräntor och projektets kostnadsstruktur över tiden för att framräkna lägsta nödvändiga elpris. Jag beskriver inte i detalj för hur beräkningarna utförts. Beräkningarna bygger på en tillgänglighet av vindkraft på hela 26 procent. Vanligen är tillgängligheten omkring 20 procent. Kärnkraft och vattenkraft har en tillgänglighet på 90 procent respektive 46 procent.
I en investeringskalkyl bör man göra en känslighetsanalys och en sådan är utförd i PWC- rapporten. Rapporten visar ett lågscenario (A), ett basscenario (B) och ett högscenario (C). I alla scenarier är vindkraften dyrast. I A måste ett lägsta pris vara på kärnkraften, vattenkraften respektive vindkraften 296, 361 och 575 kronor per MWh. I B är motsvarande priser 391, 421 respektive 645 kronor per MW och i C är priserna 533, 561 respektive 715 kronor per MWh.
Jag hoppas att sifferexercisen inte avskräcker. Men siffror är viktigt för att belysa för- och nackdelar. Tyvärr fattas många beslut med ett dåligt sifferunderlag. Vindkraften levererar en dyr elenergi och märk väl jag har inte använt mig av effektbehovet. Skulle jag göra det är det lätt att påvisa dels att vindkraftens tillförda effekt är helt onödig och dels att den tillförda effekten kostar oss stora pengar.
När Lars Thomsson går ut med informationen att så eller så många miljoner tillfört det gotländska samhället så för han fram en i ekonomiska sammanhang osanning. Vi måste ta del av hela bilden inte bara en löst formulerad omsättning.Nils Ronquist