Snart dags för nya överläggningar i Hemse

Precis när man har checkat ut från behandlingshemmet för julmustsberoende så lanseras den.
Påskmusten.
Och jag är fast i påskmuststräsket.
Det är något med sältan i denna kolsyrade dryck som triggar mitt begär något så kopiöst.
Men å andra sidan dricker jag nästan aldrig läsk andra tider på året så det kanske jämnar ut sig?

Nästa lördag är det dags för en av årets största och roligaste fester: Hela hallen gungar i Hemse.
Har inte riktigt bestämt mig ännu om jag ska åka. Men det lockar.
Inte minst att få dansa styrdans.
Förra året hade vi en liten klassträff där i Hemse, vi som gick på Högbyskolan i 9B(äst) åren 1977-1980. Då bestämde vi att vi skulle boka in några after jobb-träffar så vi kunde träffas fler gånger.
Jora, en gång fick vi till det.
Sen har det inte gått att hitta ett datum som passar.
Men vi kan ju ha en ny överläggning i Hemse ishall nästa lördag.

När man inte faller in i normen så kan man lätt bli provocerad.
Jag är väldigt normativ i de flesta fall förutom ett: jag ingår inte i ett parförhållande.
Det jag därför blir vaaaansinnigt provocerad av folk som till exempel säger att det går att bo i hus till samma kostnad som hyreslägenhet.
Ja, om man är två.
Är man ensam med en enda inkomst kan man säkert också hitta ett hus som blir lika billigt att äga om att betala 6 000 kronor i hyra.
Men då får man också acceptera att bo ganska långt från Visby och inte så modernt.
Mina husplaner har jag lagt på hyllan, drömmer gör jag fortfarande och går omkring hemma hos vilt främmande människor på hemnet som har bilder från alla skrymslen och vrår i hus som är till salu.
Men nu har jag hittat ett nytt alternativ som skulle passa mig utmärkt, en sorts boendekollektiv där man ändå har sin egen lägenhet. Läste om det i senaste numret av Hyresgästföreningens tidning "Hem och hyra".
Bo i gemenskap heter föreningen i Mölndal där några kvinnor förverkligade sin dröm om att bo på ett alldeles speciellt sätt. Ett specialbyggt hus med 44 lägenheter och med gemensamma utrymmen som motionsrum, bastu och kök.
Grunden för gemenskapen i huset är arbetet med matlagning och gemensam middag måndag-fredag. Man deltar i matlag var sjätte vecka, alla andra dagar går man till dukat bord.
Ljuvliga tanke.

Föreningen består av så kallade kooperativa hyresrätter som föreningen hyr av allmännyttiga bostadsbolaget Mölndalsbostäder.
Men för att få detta att fungera krävs ju att hyresgästerna har enorm tillit och respekt för varandra.
Ta vilket vanligt hyreshus som helst och gör en undersökning vad hyresgästerna i de olika lägenheterna har att säga om varandra.
Eller gå ner i vilken tvättstuga som helst och se alla utropstecken och lappar om vad man tycker om den som var där före en själv.
Men ändå, tanken är tilltalande.
Man måste nog som sagt välja med ganska stor urskillning. Personer som inte kan med stoj och lek bör inte blandas med barnfamiljer.
Men tänk ett hus med en skön blandning av barnfamiljer och pensionärer, där gamla och barn kan umgås i vardagen på ett helt naturligt sätt så som det var förr.
Jag tycker att de nya trenderna med medvetet segregerat boende är ganska obehagligt. I andra sammanhang är segregation ett negativt ord men när det gäller att fösa samman alla 55+ i särskilda kvarter då är det valfrihet och bra.

Jag kanske ska starta ett 40+boende själv.
Nån som vill vara med?

Eller så kan man köpa hus på Hemse, där är det inte så dyrt och så är det ju gångavstånd till Hela hallen gungar....