I veckan som gick lyssnade jag på Amelia Adamos sommarprat från 2008. Amelia Adamo är en tant som gjort sig mycket känd genom att vara chefredaktör och omslagsflicka på tidningen med namnet Amelia. Hon är även den som förde kampanjen "Rosa bandet", mot bröstcancer, hit till Sverige. Det var ett bra sommarprat av en synnerligt intressant tant.
Tyvärr tog hon då upp det här ämnet som gör mig lika förbannad varje gång det nämns, vilket drar ner betyget på sommarpratet lite. Hon började nämligen babbla om "dagens ungdom". Eller rättare sagt "dagens småbarnsföräldrar". Tanten Adamo tyckte nämligen att "dagens småbarnsföräldrar" är för duktiga. Vi stressar upp oss och anstränger oss till max hela tiden, i vår iver att vara perfekta föräldrar. Vilket då skulle vara orsaken till både utbrändhet och skilsmässor. Adamo raljerade över barnkalas med extra allt och perfekta julaftnar. Annat var det förr (70-talet) när man kokade korv åt barnen och så hade föräldrarna lite fest vid köksbordet medan barnen lekte med kottar och drack pucko. Typ.
För det första, Amelia Adamo. För det första så räcker det med att man ser tillbaka 20 - 25 år i tiden för att inse att mycket av det som var helt naturliga delar i föräldraskapet då, mycket väl skulle kunna anmälas till socialen i dag.
Alla som någon gång bara har kastat ett getöga i ett diagram över barn och ungas hälsa vet att barn och ungas hälsa har blivit bättre och bättre med åren helt enkelt på grund av att barnens status i samhället hela tiden ökar.
Vi är inte där än, dock. Tillsammans med de gamla så är väl barnen och ungdomarna de som det besparas mest på skulle jag tro och än i dag är födelsedagskalas knappast en självklarhet för alla barn.
Men det rör på sig. För varje föräldrautbildning som hålls på bvc, för varje artikel som skrivs, och för varje födelsedagskalas som hålls, så ökar barnens status i samhället.
Att ifrågasätta varför föräldrar anstränger sig så mycket för att vara bra föräldrar.. ja.. Vad ska man säga? Det var inte bättre förr. Och bara den grejen att kritisera en hel generation för att skämma bort sina barn. Anstränga sig för mycket (kan man det?). Det är så jäkla verklighetsfrånvänt så det finns inte.
Ifrågasätt då hellre varför unga och/eller ekonomiskt eftersatta föräldrar tilldelas 4 300 kronor i månaden under sin föräldraledighet och tvingas lämna barnet på dagis innan ettårsdagen för att få det att gå runt. Ifrågasätt då hellre det helt befängda i att massor med föräldrar är jätteupprörda över de försämrade skolskjutsarna, helt enkelt för att de inte har tid att köra sina barn till bussen om morgnarna. Ifrågasätt vad det är som gjort att ord som "livspussel" hamnat på tapeten de senaste åren.
Det är knappast barnen och kraven på föräldrarollen som leder till utbrändhet och skilsmässor. Det är mer troligt den ständiga önskan och längtan efter mer tid med barnen som leder till all den där skiten och det löses knappast genom att sluta ordna barnkalas eller dra ner på den lilla tid man sedan innan hade till barnen. Snarare löses det nog bäst genom att dra ner på arbetstiden och på andra sätt försöka frigöra tid till att vara med dem, ungarna.
Vidare. Jag tycker att campingnäringen gör det väldigt lätt för sig då man skyller sommarens låga bokningsantal helt ut på Destination Gotland. En natt i tält på camping kan kosta 350 kronor. En vecka i tält kommer alltså för oss att kosta nästan 2 000 kronor bara i campingkostnad i sommar. En natt i en tvåbäddars campingstuga kostar runt 650 kronor. Man är lite verklighetsfrånvänd som företagare om man vägrar se till eventuella brister i den egna verksamheten och istället skyller rubbet på ett helt annat företag. Tycker jag.