Upprorsmannen Gunnar Bendelin i Östergarn blir säkert en rikskändis (om han inte redan är det) efter Almedalsveckan. Journalister och reportrar på tidningar och TV är direkt korkade om de inte kastar sig över honom och ber honom berätta om det pågående gotländska upproret mot utarmningen av landsbygden och de höga biljettpriserna på färjan.
Att han dessutom är hatad av högerextrema krafter, som hängt ut honom med bild och födelsedatum på en webbsida för planerna på att starta ett hem för ensamkommande flyktingbarn på Östersol i Katthammarsvik, gör honom inte mindre intressant.
Ett pilfinkspar i holken vid altanen fick tre ungar. Två flög ur boet redan för en vecka sedan, men den tredje sitter fortfarande med halva kroppen ut genom hålet och skriker efter mat. Han försöker inte ens flyga och de stackars föräldrarna sliter rumpan av sig för att mata honom.
Bortskämd slyngel som nog aldrig kommer att flytta hemifrån!
Jag har blivit häst.
I ett mejl meddelar Anna-Karin Rundqvist:
Vi har döpt vår travhäst efter dig! Vi hade bestämt att han skulle heta något på B och med uppfödarnamnet Spiro. Vi utlyste en tävling förra midsommarafton bland ett 20-tal gäster för att komma på något roligt namn! Till sist fastnade vi ändå för det vi pratade om ända från början, nämligen Bison!
Sprickfärdig av stolthet svarar jag:
Oerhört hedrad och jag kommer noggrant följa honom under hans framtida travkarriär. En självklar "spik" på mina hittills så misslyckade V 75-kuponger.
Morötter och kli bakom öronen tror jag han tycker om. Det gör i alla fall jag. Fast mina morötter ska helst vara rivna och kliet på ryggen.
Förutom framgångsrik travhäst skulle jag också vilja vara Moa Hjelmer. Vilken tjej! Efter det sensationella guldet på 400 meter vid EM i friidrott intervjuades hon i TV och sa ungefär så här:
- I sista kurvan var jag ordentligt trött, men på upploppet blev jag pigg igen!
Jag försökte tänka på det när jag kastade DM i varpa i helgen. Efter de två första omgångarna var jag förtvivlad. Ingenting fungerade. "Pigg igen på upploppet" är väl för mycket sagt, men jag kastade sedan något mindre katastrofalt dåligt och depressionen var därför inte lika djupt nattsvart när allt var över och vi (Bäl IF) blev trea.
På tal om varpa så sammanfattade Bernt Augustsson utmärkt dagsläget för den gotländska nationalsporten, när han hälsade kastarna välkomna till distriktsmästerskapet i Garda. Sex seniorlag, ett damlag, inget juniorlag. Däremot elva gubblag!
- I framtiden räcker det om vi träffas hemma hos någon i hans villaträdgård och kastar våra tävlingar där!
Sa Augustsson.
Den i sommar Gotlandsarbetande receptionisten från Boden, som jag berättat om tidigare, mejlar en lista med onödigt, men sant, vetande. Jag är själv mycket förtjust i sådant vetande, så därför vill jag förmedla ett "onöd" i varje krönika så länge receptionistens laget räcker.
Det första:
Hundra personer dör årligen till följd av att ha satt en penna i halsen.
Hönorna Hildur och Hillevi har ännu inte kläckt fram några kycklingar.
Jag tror inte det blir några.
Pekka, tuppen:
- No comments!