Rätten att freda sina djur
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt är fler vargar, björnar och lodjur inte bara positivt. Det påverkar också levnadsförhållanden negativt för dem som bor i rovdjursområdena - områden som blir allt större. Rovdjur tar tamdjur och det förekommer att till exempel jakthundar dödas. Att vistas i björnrika områden är inte heller riskfritt - under senare år har det förekommit flera allvarliga björnangrepp mot människor. För den som inte längre törs gå ensam i blåbärsskogen har livskvaliteten försämrats.
Växande rovdjursstam
En ansvarsfull rovdjurspolitik blundar inte för de problem som en växande rovdjursstam för med sig, utan skapar istället metoder för att hantera problemen. En sådan metod är den förändring som alliansregeringen genomförde 2007, som utvidgade rätten att skydda tamdjur. Den nya tidsbegränsade bestämmelsen gör det till exempel lagligt för en jägare att försvara en hund som blir angripen av ett rovdjur, även om rovdjuret dödas.
Naturvårdsverket har, tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, utvärderat hur den nya bestämmelsen fungerat och påverkat rovdjursstammarna. Resultatet av utvärderingen visar att bestämmelsen används ungefär i den utsträckning som man bedömde innan den infördes.
Enskilt rovdjurshat
Under 2008 sköts fyra vargar, varav tre i Örebro län. Endast en björn har skjutits där bestämmelsen varit aktuell. Slutsatsen från Naturvårdsverket är entydig. "Naturvårdsverket gör bedömningen att förordningen inte negativt påverkat utvecklingen av björn, järv och lodjursstammarna. Naturvårdsverket gör vidare bedömningen att förordningen hittills inte påverkat vargstammens utveckling negativt."
Samtidigt varnar myndigheterna för att bestämmelsen kan missbrukas av dem som vill döda rovdjur. Det är sant att det finns enskilda individer som bär på ett rovdjurshat. Dessa kan dock klara sig undan betydligt enklare. Åklagarmyndigheten skriver i sin del av utvärderingen att man kan ana att "det endast är de laglydiga som anmäler att de dödat ett rovdjur".
I Naturvårdsverkets utvärdering landar de tre myndigheterna i att den tidsbegränsade bestämmelsen bör förlängas i ytterligare tre år, för att kunna göra en mer omfattande utvärdering. Det är att ha både hängslen och livrem. Det finns inget i utvärderingen som tyder på att bestämmelsen har missbrukats. Det finns dock anledning att hålla ögonen på rovdjursstammarnas utveckling, särskilt när det gäller varg, och hur den påverkas av denna typ av skyddsjakt. Regeringen bör göra det helt klart att den är beredd att åter ändra reglerna om de missbrukas och antalet djur som dödas med hänvisning till skyddsbestämmelsen ökar misstänkt mycket.
Viktigt symbolisk besked
Med den förmaningen till landets jägare, och utifrån den bedömning som Naturvårdsverket gör av effekterna på rovdjursstammarna, finns det ingen anledning för regeringen att tveka. Rätten att freda sina djur mot rovdjursangrepp bör skrivas in permanent i jaktförordningen. Det vore också ett viktigt symboliskt besked till alla de väljare som hellre dricker kaffe på pass i skogen än sitter i baren på en Stureplanskrog.