Kvitto på kollekten?
Tärnan Fredrika Stenström tar upp kollekt till FUB.
Foto: Bengt Zettergren
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alliansregeringen vill införa den rätten också i Sverige. Men den utredning som presenterades tidigare i år avrådde från att införa en avdragsrätt. Det skulle bli för krångligt för Skatteverket, för de som gör avdraget och för de organisationer som ska ta emot bidragen. Flera av de remissinstanser som yttrat sig är också negativa.
Utredningen presenterade ändå ett förslag som innebär att gåvor till forskning och ideella organisationer ska ge rätt till skatteavdrag. Endast bidrag till de organisationer som på förhand är godkända av Skattverket ska ge rätt till avdrag.
I princip är idén om avdragsrätt för gåvor därför egentligen mycket tilltalande. Genom att både ideella organisationer och forskning får chansen till ytterligare gåvor, minskas statens inflytande. Att införa avdragsrätt för gåvor kommer dock att krångla till skattesystemet. Det behövs regler för att avgöra vilka som ska få ta emot gåvorna och att de organisationerna är seriösa. Det ska kontrolleras att gåvorna verkligen betalas in och det blir en extra sak som ska granskas i deklarationen.
Den bästa lösningen är kanske trots allt att inte krångla till det. Den nuvarande regeringen har sett till så att skatterna sänkts och människor har fått mer pengar som de kan bestämma över. Sedan är det upp till den enskilde hur de pengar som finns kvar efter skatt används. Det egna samvetet får avgöra om det blir ännu en gåva till Naturskyddsföreningen, eller något annat välgörande ändamål. Det kan ju till och med vara så att pengarna används bäst genom att lägga någon extra krona på att köpa svenskt kött och därmed stödja det öppna svenska landskapet. Fördelen är dessutom att kyrkvärden slipper släpa med sig kvittensblocket till kyrkan.