Jag blir inte klok på om Eva Bofride i sin fredagsledare tycker den borgerliga alliansregeringens lösesänkarpolitik är rätt, effektiv och bra.
Jag blir inte heller klok på om Eva Bofride tycker det är bra att Sveriges troligen högsta betalda politiker, centerledarens Annie Lööf, på allvar vill sänka ingångslönerna för alla med cirka 25 procent.
Ett grundläggande problem med politiska krav på sänkta löner i Sverige är, att det inte är politikerna som sätter löner, utan det sköts av facken och arbetsgivarna i förhandlingar. Det är en viktig del i den svenska modellen. Rent praktiskt är alltså Annie Lööfs förslag om sänkta löner ett omöjligt förlag. Så vida hon inte menar att vi ska byta system helt och hållet, överge den svenska modell och införa statlig inkomstpolitik med minimilöner, fastställda av politiker. Men det har jag inte hört centerledaren säga. Ännu.
Själva grundidén för den nyliberala alliansregeringens jobbpolitik är att genom jobbskatteavdraget, starkt försämrad a-kassa och sjukförsäkring skapa en press på lönerna neråt. Alliansregeringen har allvarligt skurit ner all utbildning på alla nivåer för att öka utbudet av arbetskraft. I Anders Borgs teorier ska ett stort utbud av arbetskraft, det vill säga hög arbetslöshet, tvinga de allt fler arbetslösa att sälja sin arbetskraft till allt lägre löner. Denna utbudsfixerade jobbpolitik är total misslyckad. Det visar arbetslösheten på åtta procent och cirka 22 procents ungdomsarbetslöshet.
Skatte- och lönesänkarpolitiken ger inte fler i jobb. Istället krävs en stimulans av efterfrågan. Det vill säga att alla får mer pengar att handla för. Grundfelet när arbetsgivarna vill anställa fler är inte lönerna, utan kompetensbristen. Tusentals jobb blir inte tillsatta för att alliansregeringen nedrustat all vuxenutbildning. Förra året drev Svenskt Näringsliv en kampanj om detta, som de kallade missmatch.
I lördags beskrev jag Socialdemokraternas idéer för att få fler i jobb. Min fråga är om Eva Bofride tror på och hyllar den borgerliga lönesänkningspolitiken och ser den som en bra och effektiv väg att minska arbetslösheten.