Den kanske mesta angelägna frågan just nu är att motverka den segregering som det fria skolvalet medfört. Det finns två skäl till det. Dels den uppenbara orättvisan att alla barn inte får samma chanser och att det är barn som kommer från mindre gynnande miljöer och hem som får sämre förutsättningar än andra. Dels att det faktiskt är till nackdel för hela samhället eftersom svensk skola uppnår totalt sämre resultat i takt med att segregationen ökar.
Farhågorna som framfördes när den Bildt-ledda regeringen kom med sin proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor avfärdades då som överdrivna. Att starka föräldrar skulle välja samma skolor åt sina barn var uttryck för en orimlig misstro, sas det.
De analyser av effekterna för den gemensamma grundskolan som bland andra Lena Hjelm-Wallén (S) frågade efter gjordes aldrig. Med facit i hand kan vi drygt 20 år senare konstatera att oppositionen borde ha drivit motståndet än starkare. Sverige kom att bli ett land där det är lättast att starta friskolor. Och där stora vinster kunde föras från skattebetalarna via skolkoncerner till riskkapitalbolag och ofta ut ur landet.
Ärligt talat tror jag inte att alla borgerliga sympatisörer ville ha den här utvecklingen. Och den är mycket svårare att vända än den varit att bromsa i början.
Det fanns en rätt blåögd tro på konkurrens och valfrihet från borgerligt håll. ”Jag tror också att en stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer, i sin tur kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet. ” Så skrev dåvarande skolministern Beatrice Ask i propositionen 1992.
Hon har möjligen anledning att som justitieminister idag fundera över om utvecklingen inom skolvärlden kan ha något att göra med den brottslighet hon nu vill bekämpa.
Nej, jag påstår inte att skolan fostrar brottslingar, verkligen inte. Men jag är övertygad om att det finns ett samband mellan tidig utslagning, segregerade uppväxtmiljöer och framtida risk för brottsligt beteende.
En genomgång av hur olika faktorer påverkar skolresultaten som redovisades i Dagens Nyheter i går pekade ut segregationen som en genomgående orsak till sjunkande resultat, det som svensk skola uppvisar i såväl internationell jämförelse som nationella prov. Jag tillhör dem som brukar varna för att sätta alltför stor tilltro till sådana resultatmätningar men det är svårt att inte se en nedåtgående trend här.
Det här är orsaker som inte beror på skolan och som alltså inte heller kan åtgärdas internt inom skolan i första hand.
Marknaden är bra på många saker. Dit hör inte att driva skolor. Där har vi gått alldeles för långt.