Sagan om det svenska försvaret

Politik2013-04-24 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det var en gång ett folk som gick till sin regering och frågade om de kunde få ett ordentligt försvar – folket brydde sig nämligen om förmågan att kunna skydda det lilla riket de bodde i. Javisst, sade regeringen, det är klart om ett par år.

Efter ett par år gick folket åter till regeringen och frågade om det ordentliga försvaret var klart. Nej, svarade regeringen. Folket frågade varför det inte var färdigt. Det blir inget ordentligt försvar, förklarade regeringen. Det blir ett modernt insatsförsvar lämpat för rikets behov.

Folket tyckte att det lät förnuftigt och frågade hur lång tid det skulle ta. Ett par år, svarade regeringen.

Ett par år senare besökte folket regeringen igen och frågade om det moderna insatsförsvaret var klart snart. Folket var oroligt eftersom överbefälhavaren sagt till en tidning att försvaret om ett par år till skulle räcka till bara en mycket liten insats.

Det går så bra, svarade regeringen, hela riket kan och ska skyddas.

Ett par månader senare genomförde det lilla rikets stora och alltmer aggressiva granne på andra sidan det lilla vattnet en stor militärövning och övade då flyganfall mot det lilla riket. Men det lilla riket hade inget insatsberett flygplan att skicka upp för att möta de andra planen. Den stora grannens plan fick därför öva på att anfalla det lilla landet i fred.

Regeringen förklarade för folket i det lilla riket att allt var i sin ordning. Man hade förmodligen inte skickat upp det lilla rikets plan för att visa den stora grannen att det lilla riket kan försvara sig ens om man hade kunnat försvara sig.

För att sagan ska få ett lyckligt slut för folket i det lilla riket krävs dock att regeringen, likt skräddaren i sagan, erkänner att det bara återstår en tummetott av det som en gång utlovats och att det inte duger. Annars kommer det, precis som i sagan, att sluta med ingenting.

Försvarets och utrikesministerns förklaring att vi inte reagerar på allting kan ses som både ett svar och som ett problem. Det fanns ingen allvarlig fara för Sverige när Ryssland övade i påskhelgen. Det är inte därför vi borde ha sänt upp flygplan för att möta dem.

Poängen är att visa att Sverige är förberett och, om det hade varit skarpt läge, kommer att försvaras. I stället visade vi raka motsatsen.

Agerandet förvånar ingen som följt den ryska utvecklingen. Flera böcker på senare har uppmärksammat den säkerhetspolitiska situationen runt Östersjön och Rysslands rustning. Bland dem kan nämnas moderate riksdagsledamoten Mats Johanssons bok ”Kalla kriget 2.0 – Ryssland rustar” (Frivärld/Timbro) och antologin ”Försvara Östersjön – Sveriges roll i Natosamarbetet” (Frivärld).

Försvarsminister Karin Enström säger själv att incidenten är en del av ett utökat och förändrat övningsmönster. Enström säger även att vi ska ha en incidentberedskap, men att den kan se olika ut.

Budskapet från folket till regeringen i det lilla riket har dock de senaste dagarna varit detta: Den kan inte se ut så här.