Den senaste tiden har en grupp vänsterextremister som kallar sig för Revolutionära Fronten attackerat meningsmotståndare runt om i Mälardalen. Ett 30-tal attacker har utförts mot personer som i huvudsak kan knytas till den andra extrempolen i den politiska världen, den nationalistiska extremismen.
Två randfenomen som bekämpar varandra kan således tyckas. Men den uppenbara risken med att inte ta händelseutvecklingen på allvar är att våldet eskalerar.
Svensk politisk debatt har en historia av att mäta olika extrema grupperingars våldsanvändning med olika måttstock. Det nationalistiska våldet har, med rätta, tagits på stort allvar. Som en direkt konsekvens av detta ligger också dessa gruppers våldsanvändning på en betydligt lägre nivå i dag än under 90-talets mest extrema år.
Våld från olika vänstergrupper har i stället, om inte negligerats, så åtminstone delvis accepterats i större utsträckning. Både av media och av politiker. Kanske beror det på att de senares kamp har setts som mer rättvis då de själva säger sig kämpa mot orättvisor och förtryck. Kanske beror det på att vänsterns våld än så länge inte har slutat med en annan människas död, något som det nationalistiska våldet har gjort.
Men vänsterns våld ligger strax där under i straffskalan. Det är dessutom, åtminstone i dagsläget vilket utvecklingen i Mälardalen är ett tydligt tecken på, långt mer systematiskt. Mycket tyder dessutom på att det inte bara drabbar andra extremister.
I början av 2012 blev två medlemmar från Liberala partiet i Eskilstuna misshandlade av okända gärningsmän. Några dagar senare mottog en tredje medlem ett hot med lydelsen att denne skulle råka ut för samma sak som sina partikamrater om Liberala partiet fortsatta med sin verksamhet. Medlemmen fick även sin ytterdörr nedsprejad med orden ”AFA ser dig”.
AFA står för Anti Fascistisk Aktion och utgör tillsammans med Revolutionära Fronten två av en mängd små grupperingar på den yttersta vänsterkanten. Att det inte skulle finnas samband mellan just dessa två grupper, som både agerar i trakterna kring Eskilstuna, får nästan ses som osannolikt. Det handlar således inte längre om två randfenomen som attackerar varandra.
För den Revolutionära Fronten är alla som inte delar deras syn på världen potentiella politiska fiender. Den slutsatsen kan man i alla fall dra om man tittar på deras måltavlor. Och politiska fiender är enligt Revolutionära Frontens talesperson ”Rolf” legitima måltavlor. Det lät han meddela när han intervjuades av P4 Radio Sörmland.
Allt politiskt våld ska tas på allvar. Dels för att markera att våld inte är ett legitimt politiskt påtryckningsmedel. Dels för att det är ett hot mot demokratin om människor skräms till tystnad. Polisen har tillsammans med säkerhetspolisen framgångsrikt decimerat en extremgrupps våldsanvändning. Det är hög tid att fokusera på den just nu mest högljudda gruppen. Allt annat vore olyckligt.