Ett glatt gäng på runt trettio personer har samlats i S:t Pers ruin för att följa med historikern Dick Wase på stadsvandringen Sexualiteten i den medeltida staden. Eller som Dick Wase själv vill kalla den: Horor, präster och andra sexbrottslingar.
Insnöad historiker
Dick Wase är en kontroversiell historiker som har snöat in sig på det här ämnet. Det var under ett arbete med en teateruppsättning till medeltidsveckan som han märkte, att det inte fanns någon bra bok i ämnet, så han bestämde sig för att skriva en själv. Boken kommer ut i augusti och ska användas i sexologiundervisningen på ett av Sveriges universitet.
Fullt av horor
Visby som under medeltiden var en stor hamnstad, hade mycket prostitution, berättar Dick Wase. Kanske mellan 250 till 300 prostituerade fanns i staden, och Dick Wase räknar med att ungefär 60 procent hade det som heltidssysselsättning och 40 procent som extraknäck.
- Att gå på gatan gav mindre pengar än att jobba på bordellerna, berättar han, och säger att det inte var helt ovanligt att mannen lämnade in frugan eller dottern som pant på bordellen under en tid, för att få in mer pengar till hushållet.
Under vandringen får deltagarna veta hur man såg på sexualitet från vikingatid till medeltid och hur den förändrades i och med kristendomen.
Klinten i Visby var motsvarigheten till Amsterdams Red light district, och det var där merparten av bordellerna låg. Sen fanns det ju förstås badhusen vid S:ta Karin som fungerade som en lite finare institution för de mer välbärgade.
Kvinnans fräschör
En medeltida professor i kirurgi, vid namn Henrik de Mondeville, har enligt Dick Wase författat en text som beskriver hur en prostituerad skulle sköta sitt sköte för att uppnå maximal fräschör:
- Kvinnan skulle kamma och pudra blygden väl och därefter stänka rosenvatten över underlivet.
Hela truppen går samlad vidare till de andra hållplatserna. Ibland passerar intet ont anande människor som tror att hela gruppen är turister som lär sig om Visbys byggnadshistoria eller något. Men de rodnar när de upptäcker vad det egentligen är guiden talar om.
Ingen homofobi
Under vikingatiden och fram till senmedeltiden var man inte så noga med vem/vad det var man satte på eller våldtog. Homofobi fanns inte alls på samma sätt som i dag, utan det var snarare en fråga om manligt eller kvinnligt.
Att en man satte på en annan man var varken ovanligt eller onaturligt. Men den man som blev påsatt betraktades som fjolla, eller argr som det kallades. Men det var i allafall bättre än att ha samlag med en kvinna och ligga underst. Då var man en cunnilinctor (det latinska ordet för fittslickare), och det var det värsta man kunde bli kallad som man, eftersom missionären var den enda tillåtna ställningen enligt kyrkan.
Oralsex betraktades exempelvis som en dödssynd, säger Dick Wase.
Att en pojke blev påsatt av en eller flera män var inte heller ovanligt enligt Dick, då en pojke jämställdes med ett fruntimmer ända tills han genomgått någon slags manlighetsrit. Just en sådan rit kunde vara att pojken skulle bege sig ut i strid med bara svärdet och utan någon sköld. Klarade han detta så var han en man. Tanken om skölden levde kvar ända in i medeltiden och en inskription från 1200-talets Bergen berättar om just ett sådant tillfälle:
"Olle var utan sköld, han blev knullad i röven."