Tjejen som växte upp till regissör
Målmedveten, driven och engagerad. Endast 23 år gammal har Ida Wahlgren redan tio års erfarenhet som teaterpedagog. Hon vill göra teater mer tillgängligt på Gotland och på tisdag har hennes gratisföreställning "In exspectatione mortis" nypremiär i S:t Karins ruin.
AKTÖRER. Dödssynder och väntrummet innan himmel eller helvete är teman i "In exspectatione mortis".
Foto: Bengan Zettergren
- Men i år är delux eftersom alla medverkande är mer inkörda i showen, berättar hon glatt när vi möts under en repetition.
Hon är påtagligt lugn och avspänd trots att det endast återstår några dagar till premiären då 17 personer intar scenen. Föreställningen innehåller både eldkonster, dans och teater. Delar av ensemblen tillhör gycklargruppen Leer, skådespelarna kommer från Wendelsbergs folkhögskola och Donnergymnasiet där Ida Wahlgren till vardags arbetar som teaterpedagog.
Himel eller helvete
In exspectatione mortis har underrubriken "Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?". I föreställningen möter vi just ett antal själar som i väntan på sina domar inte vet om nästa anhalt blir himlen eller helvetet. Det är en flirt med medeltida mysteriespel och temat är dödsynderna. Föreställningens första karaktär är "Hybris" vars synd är att hon inte accepterar sitt öde. Pjäsens allsmäktiga kraft är döden.
- Det är kanske inte direkt modernt på det viset och sensmoral? - Att det kan hända en själv kanske, ha, ha.
- Från början ville jag mest göra en kickas show och jag utgick mycket från Leers färdigheter när jag skrev manus. Men med skådespelarnas hjälp har det blivit mer dramaturgi i pjäsen.
Förmodligen beror Idas lugn på hennes stora teatervana. När hon var sju år såg hennes mamma Mona Wahlgren en annons om teaterverksamhet för barn och den lilla texten blev avgörande för Ida på två vis: Hon började spela teater och hon blev nykterist.
- Det var Junis, (nykterhetsorganisationen IOGT-NTOs Juniorförbund), som hade verksamheten, ingen annan fanns på ön då.
Det var 1993 och sen dess har det alltså rullat på, både med nykterheten och teatern.
- När jag var 13 år slutade alla ledare i teatergruppen och jag bestämde mig för att försöka fortsätta verksamheten genom att själv bli ledare.
Redan i tidiga tonåren åkte därför Ida till Wendelsbergs folkhögskola på helgkurser för teaterpedagoger två gånger om året.
- Jag var så inkörd i teaterverksamheten att jag inte tänkte att det var något konstigt med det, men såhär i efterhand kan jag tycka att det var lite häftigt.
Senare gick hon Donnergymnasiet och efter studenten blev det Wendelsbergs folkhögskola på heltid. Numera kan hon titulera sig teaterpedagog/skådespelare. Sedan skolan avslutades har hon återvänt till Donner där hon nu själv står för all teaterverksamhet på skolan.
Förbättra världen
- Det är svårt att säga var jag får inspirationen ifrån utan att bli klyschig men det är verkligen möten med människor och - Ah, klyscha, klyscha, - men jag drivs av viljan att förbättra världen. Skapa förståelse.
23 år med tio års teatererfarenhet och stadigt på väg framåt, vad är hemligheten?
- Det är en fantastiskt bra uppväxt och föräldrar som aldrig slutat stötta mig. Sen har nykterhetsrörelsen också ställt upp med 1000 möjlighet. Och Donnergymnasiet har erbjudit en oas, en gränslös tillvaro där jag fått utvecklas.
In exspectatione mortis spelas fjärde, femte och sjunde augusti i S:t Karins ruin klockan 21.00.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!