Igelkottarna blir bara färre och färre
Inte en kotte får dö.Det är målet för Olle Franzén och Kicki Kolsjös viltvårdsarbete i Follingbo.Igelkottarna blir bara färre och färre. Exakt hur siffrorna ser ut är det ingen som riktigt vet.
Foto: Krister Nordin
Alla bekräftar samma sak. Igelkottarna syns inte lika ofta som förut.
Utom på vägarna. Där ligger det många överkörda individer.
Bilen och människan är en av igelkottarna fienden. Annars finns det inte så många.
- Jag tror att örnen och möjligen räven tar igelkottar, men de tar nog bara vad de behöver.
Miljögifter
Miljögifter kan vara en orsak till att igelkottarna blivit färre. Råttgift och andra kemikalier i vår miljö dödar många individer. Andra förklaringar kan vara att de lider av bostadsbrist.
- Igelkottarna behöver någonstans att övervintra. Det kan vara ett uthus där den kan lägga sig eller inne i en rishög. Men tänk på att inte elda upp riset utan att kolla om någon igelkott ligger därinne.
- Jag vill att vi ska börja forska i varför det blivit så här, säger Olle Franzén som hoppas kunna inleda ett samarbete med någon högskola.
Fridlyst
Under tiden gör han och Kicki allt för att rädda arten. Igelkotten är fridlyst, men inte utrotningshotad.
Olle Franzén tar upp en av sina övervintrade igelkottar som ligger och trycker under ett halmtäcke i ett litet uthus på gården. Det finns en liten öppning ut i en inhägnad uteplats, där kirskålen precis börjat gro. Några små gömställen att krypa in under är också utplacerade.
- Den här ska vi släppa ut, säger Kicki Kolsjö och berättar att de kör ut dem till olika platser på Gotland och Fårö.
Nappflaska
Igelkotten rullar ihop sig och kikar försiktigt ut efter en stund. Varje gång kameran klickar till, gömmer den nosen under taggarna. På gården i Follingbo finns nu bara två fullvuxna igelkottar. Det är i första hand unga igelkottar som de tar hand om, matar med modersmjölksersättning på burk för kattungar.
- Vi matar ungarna med nappflaska var tredje timme. Det är som att sköta en baby fast värre, berättar Olle Franzén.
Det var 2003 som intresset vaknade.
- Då fick en kompis se hur en igelkott kom irrande på vägen när den skulle legat i dvala. Vi tog hand om den, berättar Kicki Kolsjö.
Utplaceras
Efter hand som gotlänningarna fått veta att de tar hand om igelkottar hör folk av sig.
- Det kan vara någon som haft ihjäl mamman eller hittat en kull moderlösa. Då tar vi hand om dem och placerar ut dem när de blivit 5-6 veckor, berättar Olle Franzén.
Paret planerar nu en förening för att hjälpa igelkottarna. Den ska heta FRI, som står för Föreningen rädda igelkotten.
Igelkotten har funnits i mer än 30 miljoner år och är en av våra äldsta nu levande arter.
Igelkottarna parar sig i början av sommaren och föder ungarna efter 30 till 35 dygn. Då väger de 12 gram och kommer ut med taggarna insvepta i en seg hinna av hud. De är bara några millimeter korta
En vuxen igelkott har ca 6000 taggar. Taggarna på ryggen är omvandlade hårstrån som används för att skydda sig mot fienden.
Igelkotten jagar på natten och äter det mesta, som sniglar, insekter, grodor, ödlor, skalbaggar, musungar eller till och med ormar.
Den äter också grönsaker.
Ungarna är bara några centimeter stora medan en fullvuxen är omkring två tre decimeter
Igelkottarna parar sig i början av sommaren och föder ungarna efter 30 till 35 dygn. Då väger de 12 gram och kommer ut med taggarna insvepta i en seg hinna av hud. De är bara några millimeter korta
En vuxen igelkott har ca 6000 taggar. Taggarna på ryggen är omvandlade hårstrån som används för att skydda sig mot fienden.
Igelkotten jagar på natten och äter det mesta, som sniglar, insekter, grodor, ödlor, skalbaggar, musungar eller till och med ormar.
Den äter också grönsaker.
Ungarna är bara några centimeter stora medan en fullvuxen är omkring två tre decimeter
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!