Åsa ska sköta 350 samhällen
Nästa år kommer Åsa Persson i Väte att ha omkring 400 bisamhällen. Hon blir därmed en av Sveriges största kvinnliga biodlare.
Fullastad. Redan nu kommer flygbina hem fullastade med nektar.
Foto: Henrik Radhe
Det är vad Åsa är fast besluten att göra. Hon håller på att göra sin man Jens hobby till sitt yrke.
För sex år sedan flyttade paret till en liten gård i Väte och för ett par år sedan skaffade sig Jens ett par bisamhällen, vilket var något av en gammal barndomsdröm.
Detta har nu utvecklats, på så sätt att Åsa bestämt sig för att slå in på biodlarbanan och det rejält. Hon blir yrkesbiodlare.
- Jag känner ett behov av att göra något som jag bestämt själv, säger Åsa.
Utbrändhet och en önskan att inte gå tillbaka till sitt gamla jobb efter barnledighet, ligger bakom beslutet att göra något annat.
Yrkesutbildning
Just nu går Åsa en rejäl utbildning för blivande biodlare. Den två-åriga utbildningen kallas KY-utbildning och det betyder kvalificerad yrkesutbildning. Det är i Garpenberg i Dalarna centrum för utbildningen ligger och där är Åsa ibland, men mestadels studerar hon på distans. Och när hon skall göra praktik skall hon hålla till hos en stor biodlare i Uppsala.
Våren 2010 är hon klar med utbildningen.
Kvinnlig majoritet
Bilden av en biodlare är för många en äldre man med några få bikupor, men det kanske är dags att ändra på detta. I den nu pågående utbildningen deltar tio personer från hela landet och sex är kvinnor. Åsa är yngst.
Samtidigt som hon pluggar biodling håller hon på att planera för utvecklingen av det egna företaget, Väte bigård. Just nu står det en handfull bikupor i anslutning till gården, men antalet skall utökas kraftigt.
- Till hösten räknar jag med att invintra 100 samhällen och till nästa höst skall det bli 400 samhällen, förklarar hon.
Man får alltid räkna med ett visst bortfall så den egentliga planen är att ha 350 samhällen i produktion. Avkastningen från ett samhälle kan variera mycket beroende på årsväxten, men 60-70 kilo honung är rimligt. Väte bigård i full produktion skall alltså förhoppningsvis ge 20-25 ton honung per år.
I framtiden vill Åsa inte ha några bin i direkt anslutning till hemmet. Hon hoppas kunna placera ut sina samhällen över stora områden med tillgång till raps och klöver främst inom binas flygradie på ett par kilometer.
Söker rapsfält
De kontakter hon haft hittills med bönder har varit positiva, men fler utplaceringar på mellersta Gotland behövs.
Hon har ett bra argument att komma med när hon vill ställa ut sina samhällen.
- Man räknar med att binas aktivitet kan ge en skördeökning på rapsen på 10-15 procent, berättar hon.
Honungshanteringen skall i skötas i den lilla före detta koladugården, som skall byggas om. Honungen skall säljas i stora kvantiteter direkt till grossist på fastlandet.
Roland Olsson
Så jobbar vi med nyheter