Maten bara början när kommunen skol-sparar
Inga fler salladsbord. Mjölk bara fyra dagar i veckan. Och hårt bröd i stället för mjukt.Gotlands kommun sparar in på skolmaten.Men snart kan det bli nedskärningar även på fler håll.
Foto: Tobias Wallström
Beslutsunderlaget har tagits fram av tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen och gäller till att börja med fram till nästa nämndsammanträde, den 10 september.
Dyrare livsmedel
Orsaken till neddragningen är att skolbespisningen kostat 1 miljon kronor mer än man räknat med tidigare i år. Till största delen beror kostnadsökningen på dyrare livsmedelspriser.
- Det här är åtgärder som ingen gillar. Men kostnaderna har gått upp så mycket att vi till slut måste göra något, säger Freddy Sirland, planerings och försörjningschef på barn- och utbildningsförvaltningen.
Och det går inte att skära ner mer på bespisningspersonalen. Det sätter livsmedelslagen stopp för.
- Vi har för många små skolenheter och för att garantera säkerheten kring matserveringen kan vi inte dra ner på personalen, säger Freddy Sirland,
Den 31 december ska kostverksamheten redovisa ett nollresultat. Vill inte barn- och utbildningsnämnden följa förvaltningens sparförslag för kostverksamheten finns två alternativ. Nämnden kan antingen begära ett budgettillskott från kommunstyrelsen eller omdisponera de 1,2 miljarder förvaltningen förfogar över.
Men skolmaten är bara början. Majprognosen pekade på 8 miljoner kronor i underskott för barn och utbildningsförvaltningen.
- Vi vill inte ha något underskott och vi har stora förhoppningar på att få ihop det även den här gången, säger Lena Celion (m), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Personalsidan
I slutet av september kommer nästa prognos. Visar även den ett negativt resultat utesluter hon inte att det kan bli tal om nedskärningar på det pedagogiska området.
- Vi måste kanske se över hela verksamheten, och en stor besparing ligger på personalsidan. Men vi kanske även måste ändra i våra styrkort lite, säger Lena Celion.
Enligt henne är det förskolan som står för den absolut största kostnadsökningen.
Och paradoxalt nog är det de senaste årens högkonjunktur som ställer till det. Folk arbetar i allt högre grad och utnyttjar sin rätt till barnomsorg.
- Jag vet att många föräldrar jobbar och vill ha sina barn i barnomsorg under en längre tid än tidigare.
- Även där bör vi se över scheman, men just nu har vi inga förslag framme. I skolan har vi ännu ett par enheter som stänger nästa vår.
- Men vi har saker på gång som ska hjälpa oss att få budgeten i balans. Men det får vi återkomma till efter den 10 september.
Så jobbar vi med nyheter