Här är den fem slutliga kandidaterna till årets MR-pris:
Hon började redan i mellanstadiet att engagera sig i mobbingfrågor och värnade om de som verkade utanför eller utsatta på något sätt. Under högstadiet blev hon aktiv i Rädda barnen.
Under högstadietiden hade hon även ett stort engagemang i fritidsgården där hon drev en samtalsgrupp för de yngre tjejerna med övertygelsen att de behövde någon som kunde förstå deras oro inför tonåren.
Efterhand har hon hand i hand med sitt arbete i Rädda barnen etablerat kontakter med flyktingfamiljer på Gotland för att ge stöd och förstå deras situation. Under dessa kontakter har hon efterhand lärt olika språk för att underlätta kommunikationen och förståelse. Ytterligare förståelse och kunskap har hon skaffat genom resor till barnhem i öststaterna under de senaste åren. Hela tiden har hon tagit vara på alla möjligheter att i berätta om barnkonventionen såväl i skolor som i andra sociala sammanhang Nu under sista året på gymnasiets samhällslinje jobbar hon med att sammanställa en lättanvänd handbok som tar upp fakta runt handläggningen av flyktingärenden .
Hon har i höst tagit initiativ till två stora manifestationer. Hon la ner mycket jobb på att de skulle genomföras bra, vilket de gjorde. På den första slöt 200 personer upp och på den andra den 9 november - ett fackeltåg mot rasism och för medmänsklighet kom 400 personer.
Magnus Bergmar är uppvuxen i Klintehamn. Han ser alltid till att alla arrangemang kring Worlds Children´s Prize involver barn och ungdomar i Klinteskolan och övriga 32 gotländska skolor som tillhör de 53.000 skolor i världen som nu “äger” World’s Children’s Prize och vars elever har rösträtt i den årliga världsomröstningen för barnets rättigheter och demokrati. Det är bara i Bojanala-distriktet i Sydafrika som högre andel av alla skolor deltar i World’s Children’s Prize än på Gotland.
Magnus är grundare av World’s Children’s Prize for the Rights of the Child och VD för World’s Children’s Prize Foundation. Han är journalist och filmare med drygt 30 års erfarenhet som strateg och producent av kommunikationsprojekt.
Projekten, som tar upp barnets rättigheter, mänskliga rättigheter och andra globala teman som rasism, miljön, global vänskap och fred kännetecknas av att de når och involverar många människor.
Magnus Bergmars journalistiska och produktionsuppdrag är att bidra till ökad kunskap om dessa frågor och till en långsiktig humaniseringen av mänskligheten.Hans filmer om apartheid och barnslaveri har TV-visats över 80 länder. Han har grundat tidningen Globen, idag Sveriges mest lästa tidning i elva språkupplagor, och webbsidan www.worldschildrensprize.org, även den på elva språk. Han har skapat och byggt World’s Children’s Prize-programmet, som idag tillhör 23 miljoner barn i 53.000 skolor i 101 länder, och årligen genomförs i samarbete med mer än 50.000 lärarae och 500 organisationer, utbildningsdepartement och mediaprojekt.
Hon är initiativtagare till Internationella Dagen i Hemse som arrangerades för andra gången nu i år. Åsa Akre arbetar ideellt i Sudrets teaterförening, och till vardags är hon lärare på Folkhögskolan i Hemse.
- Bakgrunden till den här dagen är att vi ska lyfta vår blick uppåt, inte bara glo ner i backen och se Gotland. Det finns en värld utanför som vi måste vara nyfikna på. Vi ska inte stänga våra nationella gränser utan lyssna på våra medmänniskor, säger Åsa Akre.
Internationella dagen hade flera föreläsare på plats som rest eller levt världen över. Bland annat berättade chilenaren Tito Silva om livet i Chile och "flykten genom livet". Sjuksköterskan Maria Schutz berättade inför en nästan fullsatt publik om sitt arbete med Läkare utan gränser i både Asien och Afrika. Schemat var fullspäckat från lunch och framåt eftermiddagen.
Mest fullsatt var det i matsalen när det var dags för fika. Då hade nämligen trumgruppen Afrogaist uppvisning med västafrikanska toner. Dagen avslutades med en teaterföreställningen om gisslandramat med tjetjenska rebeller vid en teater i Moskva.
”Boy är med överallt, han är författare, debattör, florist och står på torget och säljer blommor, han sätter in överskottet på diverse hjälpkonton, har fadderbarn och bedriver hjälpverksamhet för människor som har det svårt”. Boy är välkänd för sitt engagemang för utsatta människor på Gotland. Han har framgångsrikt verkat till exempel för bättre studiemöjligheter och anpassade utbildningar för funktionshindrade, den så kallade Gotlandsmodellen.
Margit Söderberg, Visby, har varit med och arbetat ideellt och varit drivande i föreningen sedan starten 1990.
Då balternas befrielsekamp tog sin början 1990 anordnades en förbön i Visby Domkyrka på initiativ av Bengt Göran Holmert tillsammans med prästen Eva Stibe. Till kyrkan kom närmare 200 gotlänningar som ville visa sitt stöd för människorna i de baltiska staterna.
Den 1 oktober 1990 bildades föreningen, som redan från början fick ett hundratal medlemmar. Den verkade för ett kulturellt utbyte men också som ett moraliskt stöd i balternas frihetskamp. Snart insåg man att ett materiellt stöd också behövdes. Föreningens medlemmar satte då igång en insamling av förnödenheter, medicin, kläder m.m. till hjälp åt människorna i Baltikum. Visby gamla brandstation på Öster blev insamlingsplats, och den fylldes snart med gåvopaket från gotlänningarna. Med en ”egen långtradare” levererade föreningen sedan hjälpsändningarna direkt till kända adresser i Baltikum, främst i Estland och Lettland. Många av givarna fick svar och personliga kontakter som en följd av detta. Flera sådana leveranser gjordes.
Det kulturella utbytet har fortsatt genom åren. De pengar, som Säveeleverna i Operation Dagsverke 1991, arbetade in till förmån för Baltikum, förvaltas av föreningen, och tillsammans med gåvor från enskilda personer, gör det att man ännu kan stödja kulturellt utbyte mellan Gotland och Baltikum. Så har t ex gymnasieelever från Lettland flera gånger besökt Visbygymnasiets UF-linje (Unga Företagare), och fått ta del av undervisningen där, senast hösten 2009. Ett annat exempel är när ett bibliotek i Litauen skulle byggas om. Bibliotekarier därifrån kunde då komma på ett uppskattat studiebesök till Almedalsbiblioteket, hösten 2008.