Metallsökaren/detektorn spelar en viktig roll i skattplundrarmålet. Dessa är inte tillåtna att använda i Sverige utan tillstånd och tre stycken har beslagtagits i målet.
På initiativ av 46-åringens advokat Bengt Loquist förevisades dessutom hur en metallsökare fungerar och hur lätt/svårt det är att hitta specifika metaller.
Det skedde utanför tingshuset över en plastlåda jord som advokaten medfört. I lådan stoppades sedan ner föremål av olika metallsorter, skrot liksom mera fyndvärda saker. Länsstyrelsen bidrog med en romersk silverdinar.
Ljudutslag
Metallsökaren surrade och gav olika ljudutslag. Den visade sig inte helt lätt att använda utan övning. Stämningen blev emellanåt riktigt uppsluppen. Som när rättens ordförande Mikael Mellqvist bidrog med guld i form av en ring. Då gav sökaren inget utslag alls och Bengt Loquist konstaterade "Du har blivit lurad".
Åter i tingssalen var tonläget allvarligare. Åklagarvittnet Jesper Olsson, tidigare arkeolog men nu verksam som it-forensiker vid länskriminalen i Malmö, hade undersökt de beslagtagna sökarna.
Han framhöll att en av dessa inte hade någon standardinställning utan förinställningen "Coins" (Mynt) som man väljer ur en meny. Den sorterar (eller "diskriminerar" som fackuttrycket lyder) bort järn.
- Funktionen är effektiv, det ligger mycket skrot i åkrarna som man vill slippa gräva på.
Vidare var displayen övertäckt så den som hade sökaren hade gått på ljudindikation via hörlurar. Anledningen skulle vara att displayen kan lysa upp och därmed vara avslöjande om man söker i mörker.
- Man lär sig känna igen hur mynt och ädelmetall låter, framhöll Jesper Olsson.
Men han blev hårt ansatt av försvarssidan angående hur lätt/svårt det är att särskilja vissa metaller och sökarnas effektivitet genomgicks i detalj.
500 gropar
Majvor Östergren, arkeologisk handläggare vid länsstyrelsen, berättade om hur plundringarna upptäcktes. Sammanlagt var det cirka 500 plundringsgropar grävda på de aktuella åkrarna.
- Man fortsätter inte gräva om man inte hittar något.
Hon fastslog att det finns ett historiskt och ett ekonomiskt värde:
- Den stora skadan sker på gotlänningarnas historia, man raderar ett kulturarv från vikingatiden. Det finns inga skriftliga källor utan endast fynden.
1 200 föremål
- De vanligaste mynten är värda några 100 kronor. Men andra kan vara värda 10 000 och jag hittade själv ett värt 50 000. Och ett krucifix liknande det som hittades i Alva såldes nyligen för 160 000.
1 200 ädlare föremål (mynt och smycken) är i beslag, som misstänks komma från Alvagrävningarna.
De uppskattas vara värda 700 000-1,2 miljoner kronor.
Försvarssidans strategi var bland annat att ifrågasätta om de beslagtagna mynten och föremålen verkligen kommer från Gotland och om de är metalldetektorfynd och inte härrör från gamla, legala samlingar.
- Fanns inte sådana här föremål för 100 år sedan? undrade den åtalade 45-årige samlaren.
- Inte i samma utsträckning. Det finns en marknad men om den är legal kan jag inte uttala mig om, det finns ju ingen ursprungsmärkning, menade Majvor Östergren.