Mellan 1999 och 2010 inventerade länsstyrelsen platser där det fanns misstankar om föroreningar. Det resulterade i en databas med omkring 1 000 objekt.
Av dessa har 250 inventerats och riskklassats. I riskklass 1, som är de områdena som beräknas innebära störst risk för människor och miljö, finns 12 platser på ön.
Där ingen ansvarig för den miljöfarliga verksamheten finns, går staten in med pengar. Den första plats som sanerades med sådana pengar var det gamla fönstersnickeriet i Fårösund.
Nu har staten även bidragit med 970 000 kronor till sanering vid det gamla elverket i Ljugarn och med 5,7 miljoner kronor till Fidesågen.
- Det som kostar mest är att få någon att ta hand om de förorenade jordmassorna. Även en del analyser av provtagningar kostar väldigt mycket, säger Mattias Vejlens.
Naturvårdsverket fördelar cirka 500 miljoner kronor per år till sanering av förorenade områden. Tidigare fick huvudmannen, oftast kommunerna, står för tio procent av kostnaden. Nu står staten för rubbet.
- Det innebär att fler söker så konkurrensen om pengarna har ökat.
Snart startar saneringen i Fardhem där det tidigare fanns en impregneringsanläggning. Den sker med privat finansiering.
Södervägs brädgård i Vall är en av de platser som ska saneras framöver. Först krävs dock ytterligare undersökningar av grundvattnet, säger Mattias Vejlens.