Det var i fyllnadsgrus som lagts ut på en väg som Ingvar Nilsson i måndags upptäckte att det glimmade av mynt och när han grävde lite i marken så hittade han bronskärlet.
Skatten hade följt med från en annan plats nära intill där gruset togs och hamnat ytligt.
- När jag började gräva som märkte jag att det fanns mer, då skyndade jag mig att ringa och arkeologerna kom direkt, berättar han.
Silverskatten som dateras till sen vikingatid, från 1130-talet, hittades av markägaren Ingvar Nilsson vid Övide i Eskelhem i måndags.
Skatten representerar hela den då kända världen. De flesta av de 675 mynten i den drygt ett kilo tunga skatten, runt 450, kommer från Tyskland. Närmare 150 kommer från England. Men i och runt kärlet hittades också arabiska mynt, bysantinska, romerska, danska, skandinaviska, irländska och svenska mynt från Olof Skötkonungs tid.
I skatten som förvarades nedgrävd i ett bronskärl hittades också virade silvertrådar, silvernålar, spännen och silver i större bitar som använts till handel. Enligt Kennet Jonsson, professor i numismatik, var det under den här tiden vanligt att skatten gick i arv och att flera generationer la till sin egen del.
- Skatterna fungerade som en slags bankböcker.
Än är det inte klart var alla mynt kommer ifrån. Enligt Kenneth Jonsson kan fortsatta analyser komma att visa att vikingarna bedrev handel med fler och för oss i dag okända platser.
- Vi har mynt i skatten som inte är sedda tidigare. Vi hoppas på att få veta mer om vilka kontakter man hade i omvärlden, säger Kenneth Jonsson.
Trots att Gotland kan räkna in runt 750 vikingatida skatter på kartan är den här ovanlig, eftersom den är den näst yngsta från tiden.
Silvertillgången på Gotland gick ned under den här perioden vilket också innebär att få skatter har hittats under den här tiden. Nu hoppas arkeologerna att man med utgångspunkt i Övideskatten ska kunna föra forskningen vidare och få reda på mer om livet och handeln.