Det började för ungefär två år sedan då den då ettåriga katthonan försvann och var borta i fyra veckor.
–Vi letade och letade men så en dag stod hon där, utanför altandörren, och det var hemskt att se. Hon hade knappt några muskler på kroppen och hennes klor var helt nedslitna, säger matte Eva Hammarström som inte har en aning om vad hennes katt varit med om. Hon tror att Tess, som har sitt namn efter en låt av Peter LeMarc, varit instängd någonstans och försökt ta sig ut, därav de nedslitna klorna.
Efter en tid försvann Tess igen och den här gången skulle det visa sig att hon skulle vara borta i 1,5 år. Familjen letade förgäves efter sin katt och har därefter hunnit flytta från Gotland till Stockholm.
Sent en kväll kom så livstecknet då en kompis skickade en länk via Facebook till Eva Hammarström. Hon såg direkt att det var hennes katt och tog snabbt kontakt med katthemmet. På fredagsmorgonen kunde så Eva Hammarström, med stor glädje, träffa och klappa sin brunmaskade katthona för första gången på länge. Tess har blivit skygg och försiktig efter sin långa vistelse i det fria men det råder ingen tvekan om att hon nu hittat tillbaka till sin ägare.
– Nu ska hon bli innekatt i Stockholm, jag vågar inte släppa ut henne något mer, säger en strålande glad Eva Hammarström.
Just nu finns det 169 katter vid katthemmet och den här typen av solskenshistorier hör inte till vanligheterna. Många av de katter som kommer in har ett beteende som tydligt visar på att de är tamkatter men trots idoga efterlysningar, både i pressen och på nätet, hör inte ägarna av sig. Många gånger är katterna i mycket dåligt skick men just i det här fallet är det faktiskt tvärtom, Tess har satt en rejäl vinterpäls och är vid relativt god vigör. Anledningen är att hon ätit sopor.
Eva Hammarström uttrycker sin tacksamhet över att några som bor i det område där Tess hittades varit lite slarviga med att bära sina sopor till soprummet och istället ställt dem utanför dörren ett tag. Det har förmodligen räddat Tess liv.