Enligt undersökningen Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket presenterar äter unga mer kött och chark än vad som är bra för hälsan och miljön.

Konsumtionen av sötsaker, läsk och snacks har gått ned något sedan den mätning som genomfördes 2003, men står fortfarande för 17 procent av den totala mängden kalorier som de unga får i sig.

Enligt Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket, får en del ungdomar i sig betydligt mer än detta, vilket är bekymmersamt. Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen.

Sämre bland barn till lågutbildade

Livsmedelsverkets kartläggning visar också att ungdomars matvanor är sämre bland barn till lågutbildade föräldrar, och att den grupp ungdomar som inte går i gymnasiet är en särskilt utsatt grupp.

Rapporten slår bland annat fast att det krävs "breda, långsiktiga insatser som involverar många olika samhällsaktörer" för att minska de sociala klyftorna i samhället.

Då tänker jag att skolorna har en otroligt viktig roll att spela. Men där ser vi ju till exempel att hemkunskap, som är det ämne där man tar upp matvanor, är det minsta ämnet på läroplanen, säger Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid högskolan i Kristianstad.

Hon menar att näringslära bör ingå i lärarutbildningen och att man ska jobba aktivt med att få in information om kost och hälsa även inom andra områden i skolan.

Tidigare insatser

All forskning tyder på att vi lägger grunden för sunda matvanor i 3 till 5-årsåldern och att det blir allt svårare att lägga om dåliga matvanor ju äldre vi blir.

Det visar sig också att har man en bra grund att stå på så återgår man till bättre matvanor som vuxen och när man själv bildar familj, även om man dippar lite i tonåren, säger Hanna Sepp.