För tio år sedan skrevs forskningsrapporter om att bilkörning aldrig skulle kunna utföras av datorer.
I dag har försöken med förarlösa bilar blivit en symbol för hur robotar håller på att omvandla arbetslivet och samhället.
Enligt en prognos från Stiftelsen för strategisk forskning kommer vartannat jobb att automatiseras inom 20 år. Det handlar om alltifrån kassapersonal och chaufförer till revisorer och banktjänstemän.
Det är bakgrunden till att framtidsminister Kristina Persson (S) nyligen tillsatte en arbetsgrupp för att kartlägga och söka politiska svar på framtida utmaningar på arbetsmarknaden.
Digitaliseringen och automatiseringen gör varor och tjänster billigare och bättre, samtidigt som människor kan slippa många arbetsuppgifter. Den politiska utgångspunkten måste därför vara att bejaka och underlätta förändringarna.
Det finns inga skäl att skydda företag som utmanas av nya tekniker och affärsidéer.
Däremot finns all anledning att skydda enskilda människor från de negativa konsekvenser som en snabb omvandling av ekonomin för med sig på kort sikt.
Ibland uttrycks en oro över att automatiseringen kommer att leda till permanent massarbetslöshet. Givetvis kommer digitaliseringen att innebära att jobb försvinner, men samtidigt kommer nya att tillkomma, medan innehållet i andra förändras när exempelvis vårdpersonal kan ta hjälp av robotar.
Det innebär emellertid inte att man ska underskatta de samhälleliga utmaningarna när arbetsmarknaden förändras.
Därför är det glädjande att både regeringen och Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson (SvD, 14/11-2014) lyfter fram digitalisering och automatisering som de riktigt stora framtidsutmaningarna.
Persson understryker behovet av att se över skattesystemet, bland annat för att göra det billigare att anställa (DN, 25/2), medan Kristersson på motsvarande sätt talar om fler subventionerade anställningar (DN, 17/2). Men av dessa resonemang följer ett behov av att hitta nya stabila skattebaser för att finansiera välfärdsstaten. Ur ett sådant perspektiv är det olyckligt att fastighetsskatt i dag framstår som politiskt omöjligt.
Men utvecklingen rymmer även fördelningspolitiska utmaningar. De flesta menar att den digitala ekonomin kommer att innebära att arbetsmarknaden polariseras.
Samtidigt som jobben som kräver hög utbildning blir fler, ökar även antalet helt okvalificerade jobb. Även om digitaliseringen innebär att det växande välståndet kommer alla till del i form av exempelvis billigare varor och tjänster, riskerar denna tudelning att sätta press på sammanhållningen i samhället.
Digitalisering och automatisering har förutsättningar att göra våra liv bättre.
Men politiken måste vara beredd att bidra med de lösningar som behövs för att alla fullt ut ska kunna dra fördel av framstegen.