När förre finansministern Anders Borg (M) i veckan meddelade att han helt lämnar politiken för att bli styrelseproffs i Stenbecksfären var det många som höjde på ögonbrynen. Till skillnad från de flesta europeiska länder saknar Sverige karensregler för hur lång tid som bör gå innan toppolitiker tar steget in i näringslivet. Förhoppningsvis kan Borgs beslut leda till en ordentlig diskussion om karensregler.
Många svenskar har en bild av Sverige som ett korruptionsfritt land. Vi ser oss själva som hederliga och omutbara. Sverige toppar förvisso listorna över världens minst korrupta länder. Men såväl Brottsförebyggande rådet som Institutet mot mutor menar att korruption är ett större problem än många erkänner.
Trots att både EU:s antikorruptionsorgan Greco och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO har kritiserat Sverige för avsaknad av karensregler är intresset svalt.
Politiker är skeptiska då karensregler riskerar att försvåra rekryteringen av kompetenta personer till politiken.
Det problematiska är när politiker står med en fot i politiken och den andra i näringslivet. Ett exempel är den förra riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedt (M), som har arbetat med spelfrågor i riksdagen, som häromveckan lämnade politiken för ett uppdrag hos Branschföreningen för onlinespel.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har nu väckt frågan om karensregler och det är bra. En utredning är ett naturligt nästa steg. Att politiker går till näringslivet efter att ha lämnat sina uppdrag är naturligt. Politiken erbjuder unik kompetens och kunskap som är värdefull i många branscher. Men när svängdörrarna mellan politik och näringsliv blir fler måste vi se över trösklarna.