Med de många och stora bränderna i skogarna på flera ställen i Sverige har landsbygden kommit i centrum för nyheterna bara en och en halv månad före valet.
Det är i ett antal invånarmässigt små, men i yta vidsträckta, kommuner som bränderna härjar.
Den landsbygd som det är fråga om är rent av glesbygd i flera fall. Det bor ganska få där.
De näringar som finns är av olika slag. Så är det i alla fall i de lite större orterna i närheten av några av bränderna.
Både där och på de minsta orterna är lant- och skogsbruk relativt stora, i jämförelse med annat där och i det ganska lilla totala utbudet av näringar.
Båda är numera i hög grad effektiviserade, mekaniserade och rationaliserade. Det gäller särskilt skogsbruket. I inlandet är det även färre av större jordbruk.
Men det finns lantbrukare som har djur, som får och getter och i vissa fall kor, och så finns det de som har hästar.
Så av de så kallade areella näringarna är skogsbruket störst, räknat i ekonomiska värden och arbetstillfällen. Skogsindustrin står för en stor del av Sveriges export.
I Sverige har sedan över ett halvt århundrade skogsavverkning genom kalhyggen tillämpats.
Långt tillbaka, och i dag i vissa länder på kontinenten, tillämpas en hyggesmetod där enstaka träd huggs. Det ger en mer blandad skog åldersmässigt.
Om den ganska omfattande förekomsten av kalhyggen i olika stadier efter huggningen bidrar till att det lättare börjar brinna och brand kan spridas, till följd av ofta torrare mark där, är svårt att bedöma.
Med en ovanligt varm och torr sommar som i år kan det vara så att flera ogynnsamma faktorer, som tyvärr är gynnsamma för brand att sprida sig, samverkat. Faktorerna kan då vara bland annat kalhyggen och torka.
I andra länder kan dock skogsbränder uppstå fastän det inte är stora hyggen, exempelvis i nationalparker i Nordamerika. Sådant som blixtnedslag kan utlösa skogsbrand i en skog, oavsett typ.
Att bekämpa skogsbränder är svårt. Ju tidigare de bekämpas, desto bättre.
Men i början av en brand är sällan tillräckligt med kapacitet i manskap och utrustning på plats och branden kan sprida sig.
Det gör den snabbare om väderförhållandena är på ett visst sätt, utöver torka exempelvis blåst.
Sverige har hittills fått omfattande hjälp med släckningen främst inom ramen för EU, med flygplan för släckning, helikoptrar, brandbekämpande manskap med mera.
Nu har dock bränder på fler ställen i EU-området utbrutit, som i Grekland utanför Aten. Där är det bara tre, fyra mil till en mångmiljonstad i invånare. Flera dödsoffer, uppåt 50, har inträffat till följd av de bränderna.
Bränderna sätter fokus på många faktorer. Flera av dem har politisk dimension, som krisberedskap och utrustning samt personal för brandbekämpning, nationellt och inom ramen för EU.
En diskussion om klimat och miljö har också kommit igång apropå bränderna.
Det är bra att det sker, även om brandbekämpningen är i fokus i detta akuta läge.
Det är ju just vid tiden då det brinner som dessa frågor är som mest aktuella och allmänheten intresserar sig för dem. Så det är nu de bör debatteras.
När bränderna så småningom släckts förflyttas intresset lätt till andra samhällsfrågor.