Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz av sovjetiska trupper och omvärlden fick se vad 12 år av nazistiskt styre hade skapat
I de tre lägren, Auschwitz-Birkenau-Monowitz, runt den polska byn Oswiecim hann nazisterna döda över 1 125 000 människor. Det var mest judar men också romer, polacker, krigsfångar och andra personer av annan nationalitet.
Den 27 januari har därför blivit den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. 1995 högtidlighölls minnet av Förintelsen för första gången i Sverige. Minnesdagen har blivit en dag för alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag.
Det beräknas att nazisterna under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar. Trots alla bevis och vittnesmål finns det dem som förnekar förintelsen. Då de överlevande och andra vittnen blir färre med åren blir det därför viktigare att vi andra aldrig glömmer det som hände.
En minnesdag är ett sätt, men fler skolor borde ge sina elever möjligheten att besöka något av de koncentrationsläger som bevarats och där historien ännu är fruktansvärt levande. Jag har aldrig känns mig så förtvivlad, ledsen och upprörd som när jag en kall januaridag besökte Auschwitz och Birkenau.
En känsla jag alltid kommer att bära med mig. En känsla som alla borde bära med sig. För den känslan gör att jag kommer att bekämpa intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism så länge jag lever. Och därför är det viktigt att förintelsen aldrig glöms bort. För det får aldrig upprepas.
* * *
I onsdagsledaren beskrev jag det märkliga i att regionen riskerar åtal om de släpper ut renat vatten från reningsverkets dammar i Hemse. Ett åtal som de undgår om de istället släpper ut helt orenat avloppsvatten. Upp och ner vända världen.
När jag var på väg hem från jobbet hörde jag tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) intervjuas i P4 Gotland i samma fråga. Det Tommy Gardell sa fick mig att bli ännu mer förundrad över hur det här med miljötillstånd fungerar. Regionen har nämligen ett reningsverk i Roma som har samma lösning med förvaringsdammar för det renade vattnet.
I Roma behöver det renade vattnet bara lagras i en månad för att få släppas ut eller användas för bevattning. Detta jämfört kravet på fem månader som gäller för vattnet i Hemse. Vad är skillnaden? Vilka vetenskapliga rön har tagits fram som förändrar förutsättningarna så mycket mellan de olika tillståndsprövningarna?
Här under beskriver Lennart Niklasson, ordförande i Snoderåns vattenråd, att problemen inte är nya och att dammarna är underdimensionerade. Visst skulle det lösa problemen med fler dammar, men det ger ingen förklaring på varför det skiljer fyra månader i lagringstid mellan dammarna i Hemse och dammarna i Roma. Jag kan absolut förstå att personerna i Snoderåns vattenråd vill ha fler dammar för att lösa problemen, men är det verkligen bra ekonomi att bygga en damm till om det inte utav miljömässiga skäl är nödvändigt. Jag tycker inte det.
Jag tycker bara det är märkligt att Romas avloppsvatten bara behöver lagras i en månad medan Hemses avloppsvatten måste lagras i fem månader och att det är okey att släppa ut orenat avloppsvatten, men olagligt att släppa ut renat.