I en rättsstat eftersträvas tydliga och förståeliga domstolsprocesser mellan parter som fått så likvärdiga förutsättningar att få rätt som möjligt. En undersökning från Demoskop (7/8) visar att advokater som jobbar med skattemål har ett lågt förtroende för processen i förvaltningsdomstol. I undersökningen uppger 61 procent av de tillfrågade att domstolarna är partiska och att domsluten oskäligt är till Skatteverkets fördel. Motsvarande för advokater som arbetar med andra mål är 17 procent. Undersökningen är utförd på uppdrag av Rättvis skatteprocess, en oberoende insamlingsstiftelse som hjälper privatpersoner och småföretagare i skatteprocesser.
Undersökningen ska inte tolkas som att rättssystemet är på fall, även om resultatet är oroande och bör undersökas. Däremot visar den att förvaltningsdomstolarna har såväl en kvalitativ som pedagogisk uppgift framför sig. En grundläggande sida av rättssäkerheten är att alla ges en verklig möjlighet att få sin sak rättvist prövad och att parterna är införstådda med rättegångens villkor.
Det måste vara självklart för den skattskyldige varför denne ska betala en viss skatt eller få ett visst straff, exempelvis ett skattetillägg. Om detta inte är tydligt är det omöjligt att garantera att processen upplevs som rättvis av parterna. I praktiken kan domstolarna göra mer för att öka legitimiteten för besluten de fattar.
Men förvaltningsdomstolarna behöver också kommunicera bättre, genom att skriva mer begripliga och lättlästa domar. Detta är en utgångspunkt för att kunna möta människor med olika bakgrunder och erfarenheter.
En annan aspekt som påverkar hur rätten till en rättvis rättegång upplevs i praktiken, är att den förutsätter att det upprätthålls en av balans mellan parterna.
I vissa fall har Skatteverket både mer resurser och tid att lägga på målen än vad den åtalade har. Detta skapar en bristande jämvikt i rättsprocessen. Småföretagare eller enskilda individer har sällan ekonomi för att driva en process, medan Skatteverket har mycket stora personella resurser till sitt förfogande.
Att se över ersättningarna för processkostnader vid skatte- och andra förvaltningsrättsliga mål är befogat för att skapa jämlikhet. I dag är ofta möjligheten att få ersättning liten och denna är dessutom låg, även i det fall där den enskilde vunnit. Om processtiden dessutom pågår i flera år finns det ett dilemma med att ersättningen betalas ut först när rättegången är avslutad. Detta bidrar till att en del inte har möjlighet att driva en lång process och därför avstår.
En rättsprocess ska både vara och uppfattas som rättvis. Domstolarna måste ta signalerna om bristande tilltro till verksamheten på allvar. Staten behöver även se över möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål.