Ledare Gotlands Folkblad USAs president Donald Trump inledde Natos toppmöte konfrontativt. Han påpekade att Tyskland gjort sig beroende av Ryssland för försörjning av energi, via gasledningen som finns i Östersjön mellan länderna.

Trump upprepade också det han har hakat upp sig på sedan han blev president. Det är att flera av den militära alliansens länder betalar mindre än två procent av sin bnp till sitt försvar. (Bnp är summan av de varor och tjänster som produceras på ett år i ett land.)

Många förundras över att Trump och USA hårt kritiserar, ja förolämpar, sina närmaste allierade i västvärlden och dess organisationer, som G8 och Nato.

På G8 var det Kanada och dess premiärminister Justin Trudeau som Trump klassade som oärlig, och nu Tyskland och dess förbundskansler Angela Merkel. Mot diktatorer är Trump ofta mer hövlig.

Flera rika Natoländer, ibland med handelsöverskott, som Norge och Tyskland, hör till de som anslår mindre än två procent av bnp till försvaret.

Trump tycker de borde betala mer. Alltså de två procent av bnp som Nato har som mål att medlemsländerna ska nå till 2024.

Polen, Estland och några till klarar att betala 2,0 procent (2016). Men Tyskland, med sin framgångsrika industri samt export, klarar inte av det, med 1,19 procent i försvarsanslag (2016).

Det året betalade Natolandet Danmark, som är ganska rikt, bara 1,17 procent. Ett av världens rikaste länder, i bnp per invånare, Norge som är Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs hemland, betalade 1,54 procent av bnp i försvarsanslag (2016).

Sverige låg på låga en procent det året, Finland på 1,37.

Två procent av bnp till försvaret är dock inte en medlemsavgift i Nato, utan en målsättning som det är nästan sex år kvar att hinna nå.

USA ligger på ett försvarsanslag på 3,6 procent av sin bnp, även om Trump sa 4,2 i ett uttalande på Natomötet. USAs bnp är dessutom stor. Landet är rikt.

USA är också en stormakt med ambitioner i hela världen och står för cirka 40 procent av världens militära utgifter.

Ett sådant land kan inte jämföras med länder i västra Europa, oavsett om de är med i Nato eller inte. Kanske är den höga nivån i försvarsanslag det pris USA får betala för att vara en supermakt, ja den enda eftersom Ryssland och Kina inte når upp till USAs styrka.

De länder som lägger under två procent av bnp på försvaret, Natomedlemmar men även Sverige och Finland, måste trots allt ta till sig en del av Trumps kritik.

Sverige, och andra länder i och utanför Nato, bör nog lägga lite grann mer på sina försvar. I Sverige finns ju också mycket i försvaret som behöver mer pengar. Bland annat ersättningar till värnpliktiga och anställda soldater och officerare borde vara högre.

Det är ofta de få rörliga kostnader som gäller för övningar och användande av vapensystem, fordon och annat som det dras in på när det är ont om pengar i försvaret. Med mer resurser skulle försvaret kunna öva mer.

Varje miljard kronor som kan tänkas gå till försvaret ställs dock mot behov i sjukvård, skola och annan offentlig välfärd.

Borgerliga partier, och Sverigedemokraterna, vill för övrigt genomföra skattesänkningar. Det skulle ge färre skatteintäkter. Och då blir det svårare att få mer pengar till försvaret.