Under sina många utlandsresor har Jonatan Björkman upptäckt vandring och i somras la han Kungsleden, i Lappland, bakom sig.
– Jag gick med ett leende på läpparna i 20 dagar, säger han.
Det gav honom blodad tand och när han var på jakt efter en ny utmaning tänkte han stort. Han bestämde sig för att vandra den världsberömda Pacific crest trail, 400 mil längsmed den amerikanska västkusten. Det är tio gånger så långt som Kungsleden och inte i närheten av något som Jonatan Björkman tagit sig an tidigare.
– Det finns många kända leder, men jag gillar den storslagna naturen i USA och deras nationalparker, säger han och berättar att det var just variationen i landskapet som tilltalade honom – från öken i söder till snöbeklädda berg i norr.
– Det är ju ingen semester. Man måste verkligen tycka om fysisk vandring och friluftsliv, säger han.
GA träffar Jonatan Björkman i barndomshemmet i Visby. Där har han lämnat sina få tillhörigheter i en hög på vardagsrumsgolvet. Han har flyttat ut ur bostaden och sagt upp sig från jobbet på Migrationsverket i Växjö.
– Det var ett litet ögonblick när jag gick in till chefen och sa att jag planerar att säga upp mig för ett äventyr. Då var det på riktigt, berättar han.
Reaktionen från chefen var, liksom från många andra, bara positiv.
– Många säger ”det skulle jag också vilja göra”, säger Jonatan Björkman.
Vandringen beräknas ta mellan fyra och fem månader. Nätterna kommer att tillbringas i tält eller "cowboy camping", alltså under bar himmel. Rent fysiskt har Jonatan Björkman inte förberett sig på något speciellt sätt utan fortsatt att, som vanligt, träna flera gånger i veckan.
– Den största utmaningen sitter nog i huvudet. Det är klart att det finns mycket som kan sätta stopp för en, så man måste vårda sin utrustning och sin kropp, framförallt knän och fötter, säger han.
En stor del av föreberedelsen handlar om att hitta just rätt packning.
– Det vill man ju egentligen inte ha någon alls, konstaterar han.
Det gäller att ha tält och kläder i lättviktsmaterial och föda och vatten går ju inte att komma undan. Jonatan Björkman tror att han kan fylla på maten var sjunde till tionde dag och att han som mest kommer att bära 18 kilo – åtta kilo packning, fem kilo mat och fem liter vatten.
– Det finns en sak som jag verkligen vill ha med mig och det är kök, men det har jag valt bort. Jag kommer att äta allt kallt, säger han.
Om ett par veckor flyger Jonatan Björkman till San Diego i Kalifornien, där han tänker möta upp någon av alla de ”trail angels” som finns. Det är människor som själva gått leden, bor i närheten och brinner för djur och natur. Han hoppas bli uppdaterad om de aktuella naturförhållandena och vattenstoppen. Efter några dagars turistande i San Diego och ett par måltider onyttig amerikansk mat, räknar han med att vara redo att ta det första steget ut på leden.
Jonatan Björkman återkommer flera gånger till att det som driver honom är nyfikenheten. Han vill veta hur hans kropp kommer att reagera, se nya saker och möta människor och djur längsmed vägen.
– Vandringen inkluderar ju olika delar. Den ena är naturupplevelsen och den andra är den sociala upplevelsen, där jag kanske kan träffa andra, likasinnade, vandrare, säger han.
De kommande månaderna kommer att blir något helt annat än det liv som han vant sig med under det senaste årets kontorsarbete. Han blir mer och mer exalterad för varje dag som går, säger han:
– Att få vakna med solen och att gå och lägga sig med den och vara i nuet. Det låter klyschigt och spirituellt, men det är det jag vill.