Den här veckan har Vuxenutbildningen i Visby haft fokus på de mänskliga rättigheterna. Med hjälp av bland annat föreläsningar, workshops och en fotoutställning har studenterna fått lära sig mer om vilka rättigheter vi alla har och om genus, värderingar och hbtq-frågor. Dessutom har Fryshusets verksamhet Elektra pratat om hedersförtryck och hur det kan yttra sig.
– Det var mycket informativt. Jag har hört och vetat en del men aldrig förstått att det kan gå så långt. Det väcker mycket känslor, säger 20-årige Neftalem Hager Woldenchiel, som läser upp sina grundskolebetyg på Vuxenutbildningen.
Han syftar dels på det han fick lära sig om Fadime Sahindal som mördades av sin pappa för att hon enligt honom hade vanhedrat familjen. Men Neftalem är också chockad över det föreläsarna berättade om kvinnlig könsstympning.
– Hur kan man göra så mot ett barn? Det är fucked up, säger han.
Neftalem Hager Woldenchiel har rötter i Eritrea men har bott i Sverige sedan han var fem år. Han kommer från en kristen bakgrund och mycket av det föreläsarna från Elektra berättade var nytt för honom.
– Det behövs mer av det här.
Bakom Vuxenutbildningens temavecka om mänskliga rättigheter står verksamhetens likabehandlingsgrupp. Tanken är att veckan ska inspirera studenterna till att prata om svåra saker och kanske få någon att rucka på sina normsystem.
– Arbetet med att prata om de här frågorna fortsätter i klassrummet. Det är en väg mot integration, säger Tina M Larsson i likabehandlingsgruppen.
Workshopen om hedersförtryck hölls av personal från Elektra som är en del av Fryshuset. De arbetar förebyggande mot våld och förtryck i hederns namn och de vill gärna bredda bilden av vad hedersförtryck är.
– Det är inte bara kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts för hedersförtryck. Vi möter även män, etniska svenskar och individer med hbtq-identitet som blir utsatta, säger Louise Källgård, samordnare på Elektra.
Under onsdagsmorgonens workshop ställde deltagarna en hel del frågor som rörde till exempel homosexualitet (kan man bota det?), könsstympning (vad är det?) och mödomshinnan (finns den?), frågor som kan vara svåra att få svar på i andra sammanhang.
–Det är viktigt att de som kommer hit får rätt förutsättningar för att bli en del av samhället, som exempelvis kunskaper om mänskliga rättigheter, säger Louise Källgård.