Familjen Björk i Gothem har lagt tusentals kronor på att rena sitt vatten från bor. Men många gotlänningar har inte ens kännedom om att deras vatten överstiger gränsvärdena. ”Man tänker på barnen”, säger Tobias Björk.
Det var Tobias morfar som byggde det stora huset på 1940-talet vid Gothemsåns ringlande östra strand. När huset riskerade att stå tomt väcktes drömmen för Tobias och Karolina och deras tre barn att återvända till ön. De bestämde sig för att ändra livsstil och lämna storstadslivet i Sundbyberg i Stockholm för ett lugnare liv på landet. Men knappt hann köpet gå igenom förrän larmet kom.
– Vi läste i tidningen att det var mycket bor i Åminne och på några ställen till, säger Tobias Björk.
Kranen med den blå lampan ger familjen Björk vatten som passerat filter för att rena bor i källaren.
Det var 2007 som höga halter bor upptäcktes i dricksvattenbrunnar på södra Gotland vid en undersökning av förorenad mark. Det var känt att djur som fick i sig förhöjda halter av bor under lång tid fick en påverkan på manliga fortplantningsorgan. Några studier på människor fanns inte då, men svenska Livsmedelsverket införde gränsvärden för bor.
Karolina och Tobias i Gothem reagerade direkt och ville veta hur det var i deras brunn. De tog vattenprover i brunnen och skickade på analys. Vattnet visade sig innehålla förhöjda halter bor.
– Man tänker på barnen och på att de ska kunna reproducera sig. För mig spelar det ingen större roll, men jag är orolig för killarna, säger Tobias Björk.
För enskilda brunnar finns inget riktvärde. I Sverige går Livsmedelsverkets gränsvärde för bor i dricksvatten i offentlig miljö, till exempel restauranger, vid 1,0 milligram per liter. Familjen Björks borhalter i brunnsvattnet var dubbelt så höga.
– Vi fick tjänligt med anmärkning. Den senaste mätningen från 2015 visade över 2,0 på bor, säger Tobias Björk.
Den senaste analysen av vattnet hos familjen Björk visade borhalter dubbelt så höga som Livsmedelsverkets gränsvärden.
Att sälja släktgården var aldrig ett alternativ. Tobias och Karolina googlade istället för att söka information om bor i dricksvatten – och enligt provet var ju vattnet ändå tjänligt.
Riskerna med bor fick de ta reda på själva och på nätet kunde de läsa att bor i höga halter är reproduktionshämmande.
Region Gotland har ett par egna borrhål vid Åminne, också de med borhalter högre än det rekommenderade. När GA begär ut regionens egna mätningar visar de på halter kring den dubbla nivån, jämfört med gränsvärdena.
I Åminne renar regionen sitt vatten genom två membrananläggningar, för att nivåerna bor ska minskas till godkända värden. Men för boende med privata brunnar i området finns varken kontroller eller rening, om inte fastighetsägarna själva gjort det. Där vilar allt ansvar på den enskilde.
Men det är inte bara i Åminne man upptäckt för höga halter av bor. 2008 tog Region Gotland prover på eget vatten på fler orter. I När låg borvärdena på mellan 1,9 och 2,2 och i Ronehamn på 2,6 milligram per liter. Halterna var så höga att regionen startade en utredning om snabba åtgärder för rening.
Region Gotland har mätt ett fåtal av öns privata brunnar men hittat bor över stora delar av ön. Grafik: Per Leino
Att rena vatten från bor är komplicerat – inte minst eftersom mycket av vattnet försvinner under reningsprocessen regionen valde. I När och Ronehamn testade regionen en inhyrd så kallad nanomembranrening, men det fungerade inte.
– Det blev för stort svinn i reningen och vattnet räckte inte, säger Peter Olsson, arbetsledare på vattenverket i Hemse.
Den 11 mars 2009 stängdes råvattentäkten i När och den 16 december 2008 stängdes täkten i Ronehamn. Vatten fick i stället tas till När från Garda och vattentäkten i Stånga. Till Ronehamn grävdes ledning från Alva.
Peter Olsson tror att även privata brunnar i När och i Ronehamn kan vara påverkade.
– Det finns risk att de också har förhöjda halter bor, säger han.
De höga halterna av bor på Gotland har fått forskare att börja studera konsekvenserna för människor.
– Stopp! Där får du inte gå in, säger Marie Vahter, professor i miljömedicin, när hon guidar Gotlands Allehanda runt på labbet där miljögifter mäts på Karolinska Institutet i Stockholm.
Karolinska Institutet mäter miljögifter, till exempel bor.
Det är så små mängder som mäts att föroreningar som rörs upp av besökare kan förstöra de unika vattenprover som rest lång väg.
I Argentina i Sydamerika bedrevs redan studier på andra miljöföroreningar och när forskarna såg att det fanns liknande mängder bor som uppmätts på Gotland även där, började de forska på hur människor påverkas.
– Det var ju för att jag visste att det var bor på Gotland, och då ville vi undersöka det här, berättar Marie Vahter.
Forskarna från Karolinska bestämde sig för att undersöka hur foster och små barn påverkas, eftersom de misstänktes vara känsligast för bor. Och snabbt fick de klart för sig att nyfödda barn hade lika höga halter bor som mamman och de kunde dra slutsatsen att det som den gravida kvinnan får i sig passerar direkt till fostret.
Forskaren Marie Vahter har gjort undersökningar i Argentina, som precis som Gotland har bor i dricksvattnet.
Forskarna gjorde då en större studie som följde 180 kvinnors graviditeter i tio byar i Anderna, där borhalten varierar upp till 6 milligram per liter. På Gotland har halter upp till 4,1 milligram per liter uppmätts.
– Det är helt relevanta halter som vi studerar, säger Marie Vahter.
Provresultaten från mammorna och bebisarna i Argentina har byggts till datamodeller. Med hjälp av dem har forskarna sett hur bor i kroppen hos gravida påverkat bebisarna.
– Vi hittade ett samband mellan mammans halt av bor i blodet och det nyfödda barnets längd och vikt. Det statistiska sambandet är säkerställt, säger Marie Vahter.
För de mammor som druckit vatten som ofta låg över 3 milligram bor per liter kunde forskarna mäta att bebisarna föddes kortare och lättare. De bebisar som haft högst exponering bor i blodet föddes en till två centimeter kortare och 100 till 200 gram lättare än genomsnittet. Låg födelsevikt har satts i samband med många negativa hälsoeffekter senare i livet.
Hur säkra är ni på resultatet?
– Det är en första indikation. Det är den första studien i sitt slag på bor, så det behövs fler studier, säger hon.
Hur överförbart är det här till Gotland?
– Jag kan inte se att det är något som skiljer sig markant. Så jag tror att det är relevant, men självklart är det något som man måste undersöka. Av någon anledning så är bor väldigt lite studerat, säger Marie Vahter.
Familjen Björks brunn i Gothem har gott om vatten, men de har installerat filter för att rena dricksvattnet från bor.
I Åminne tog Tobias och Karolina Björk själva reda på hur de kunde rena vattnet från bor och de bestämde sig för att investera flera tusen kronor för barnens skull.
– Det var mest för ungarna som vi skaffade filter, säger Tobias Björk och visar sin reningsutrustning i pannrummet i källaren.
Där installerades en vattenreningsanläggning, med omvänd osmos, där allt dricksvatten ska passera. Prislappen för den reningen landade på mellan 10 000 och 15 000 kronor och på diskbänken finns en särskild kran för det drickbara vattnet – med minskad mängd bor.
– Den omvända osmosen tar bort det värsta, säger Tobias Björk.
Vatten till disk, tvätt och duschning passerar andra reningsfilter, mikrofilter, avhärdare och uv-lampa, men där minskas inte mängden bor. Utan filter skulle familjen inte välja att dricka vattnet från sin brunn.
På Gotland finns 4 210 registrerade dricksvattenbrunnar hos Sveriges geologiska undersökningar, SGU, och till det fler äldre och handgrävda brunnar. Men av dem har Region Gotland bara kontrollerat borhalt i något hundratal. Bland annat 250 vattenprover i samband med återkommande stickprovskontroller, så kallade ”Hundraundersökningar”. Det gör att bara omkring sex procent av alla registrerade dricksvattenbrunnar har undersökts.
Tobias Björk känner sig säkrare med filter, och tänker mest på barnen när det gäller bor i dricksvattnet.
Region Gotland har mätt upp till 4,1 milligram per liter vid upprepade tillfällen. Så mycket som var tredje privat brunn har för höga borhalter, av de brunnar regionen slumpvis valt ut och mätt.
Under tio års tid har ansvariga på regionen känt till de höga borhalterna. I en kampanj sommaren 2013 spreds informationsmaterial på Östercentrum, information som också lagts på regionens hemsida, om att kolla sin brunn.
Även om boende med enskilt vatten själva är juridiskt ansvariga för egna brunnar tycker Tobias Björk att Region Gotland borde ta ett större ansvar för att ta fler vattenprover och mäta halten bor i större utsträckning än man gör i dag. Och Karolina Björk menar att människor har rätt att veta i vilka områden för höga halter uppmätts.
– När kommunen mäter borde de gå ut i området med information. Om man finns i en zon borde man få reda på det, säger hon.
Forskaren Marie Vahter säger att de nya forskningsrönen måste kompletteras med fler studier innan det finns tillräckligt med fakta för att ge några råd kring bor i dricksvattnet på Gotland. Men hon säger att det vore bra om fler brunnar mäts än de Region Gotland gjort stickprovsmätningar på.
– Det är väldigt bra att analysera sitt brunnsvatten då och då. Inte enbart på grund av bor, det kan finnas arsenik och andra saker som inte är så bra, säger hon.
Familjen Björk i Åminne fick själva ta reda på fakta kring bor och hur deras vatten kunde renas.
Marie Vahter menar att de som hittar höga halter bor och känner oro kan fundera på att rena vattnet, eller att varva med att dricka annat vatten.
– Känner man sig orolig och har höga halter kan man köpa sig ett filter eller köpa dricksvatten som man är säker på. Så man spär ut det och får ner halterna, säger hon.
Karolina Björk som växt upp på landet i Västergötland och var gravid under tiden hon bodde i Sundbyberg reagerar när GA berättar om att forskarna tror att höga borhalter kan påverka fosters utveckling.
– Jag har inte varit gravid här. Man tar för givet att vattnet är rent, men det kanske man inte ska göra, säger hon.
Hon litar på att filtret nu ska göra vattnet säkert för barnen.
Vad tänker du om dem som bor här och inte har rening?
– Jag vet inte hur man resonerar då, säger hon.
Region Gotlands mätningar i privata brunnar har visat upp till fyra gånger så höga halter bor som Livsmedelsverket rekommenderat. Isabel Enström (MP) är sedan fyra år tillbaka ordförande för miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Känner du till forskningen att höga borhalter kan påverka storleken på bebisar?
– Nej inte specifikt den. Men det är mycket ämnen vi inte vill ha i dricksvattnet egentligen. Det finns inte forskning på allt. Så det är därför vi vill göra det vi kan för att se om statusen försämras generellt på Gotland, säger hon.
Isabel Enström, ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, menar att de med egen brunn bör mäta vattenkvalitén någon gång om året.
Vad har ni för ansvar för att se till att brunnar mäts när ni vet att det finns förhöjda halter av bor i era egna undersökningar?
– Det raka svaret är inget ansvar alls faktiskt. För det är den enskildes ansvar att ha koll på sitt eget vatten. Men därmed inte sagt att vi inte bryr oss. Det är därför vi gör den här hundraundersökningen, säger Isabel Enström.
Varför mäter ni inte fler brunnar?
– Det handlar om skattemedel. Man skulle kunna säga att vi ska undersöka alla brunnar på Gotland, men då blir det astronomiska kostnader. För det är ganska dyra prover att ta.
Region Gotland har informerat och planerar mer information till brunnsägare framöver.
– Jag tycker att har man en enskild brunn ska man kolla vattenkvaliten i den i alla fall någon gång om året, säger Isabel Enström.