Författaren är gotlänning men sedan många år boende i Nyköping och med Burs som sommaradress. Han är pensionerad lektor i historia och svenska och pensionerad reservofficer från P 18. Han har under många år varit flygintresserad och också haft flygcertifikat. Omständigheter som varit drivkraften vid författandet av de artiklar, publicerade i Svensk Flyghistorisk tidskrift och Gotlands regementes kamratförenings tidning Väduren, som ligger till grund för den sammanställda boken. Men flera avsnitt är helt nya. Tyngdpunkten ligger på den militära flyghistorien vilket Curt Jacobsson motiverar med att det var Flygvapnet som under många år dominerade öns flygverksamhet.
Första flygturen firas
Själva hundraårsjubileet av öns första flygtur firas i september 2013. Det första flygplanet gick märkligt nog inte till utan från Gotland. Det var kapten Hugo Sundstedt som med båt fraktade sitt plan "Ugglan" till Visby och hade en uppvisning på Visborgsslätt den 6-7 september 1913. 10 000 gotlänningar samlades för att se på den fantastiska framtidsmaskinen. Den 8 september lämnade han, iförd räddningskappa med korkgördlar, ön och flög till Kalmar vilket tog två timmar.
Den första flygturen till Gotland skedde först året därpå och gick också den enbart i en riktning. Den 15 maj 1914 lyfte C G Krokstedt från Hårsfjärden i Stockholms skärgård med sjöflygplanet "Flygfisken". Målet var Visby men utanför Stenkyrkehuk drabbades planet av motorkrångel i form av ett läckande oljerör. Sedan han reparerat skadan sprang dock en av pontonerna läck i den svåra sjöhävningen. Räddningen kom efter sju timmar i form av Gotlandsbolagets lastfartyg "Gute" från vilken kontakt via telegraf togs med fyrpersonalen på Stenkyrkehuk. Man kom ut med båt och hjälpte besättningen på "Gute" att ta iland flygplanet. Det fraktades senare nedmonterat åter till fastlandet på en torpedbåt.
Flygfält på Visborgsslätt
Visborgsslätt fick också öns första flygfält när en hangar byggdes där 1927. En del flygförare tyckte dock att namnet var missvisande eftersom fältet var ojämnt och det ganska lätt att slå runt med den då vanligaste flygplanstypen, Fokker S 6.
Det var således en hel del svårigheter som omgärdade pionjärtiden. Curt Jacobsson följer sedan öns flygutveckling, inte minst under krigsåren. Han avhandlar även haverier och nödlandningar. Bland de senare den i GA nyligen berättade historien om "Liberty Lady" som nödlandade på Mästermyr och där en amerikansk besättningsmans hustru tidigare i år besökte platsen och talade med vittnen om deras hågkomster.
Första trafiken
Den första passagerartrafiken gick 1933 mellan Tingstäde träsk och Lindarängen på Djurgården och flögs med sjöflygplan av ABA (Aktiebolaget Aerotransport) som fick trafiktillståndet av regeringen i konkurrens med Gotlandsbolaget. Flygfältet på Visborgsslätt bedömdes som för begränsat för att användas av trafikflygplan och att landa på havet utanför Visby ansågs för osäkert. Resan tog en timme och kostade 40 kronor för en enkelbiljett och 60 kronor för en tur/retur. Trafiken pågick sommartid fram till 1939.
1942 invigdes Visby flygplats och ABA återupptog passagerartrafiken, nu till Bromma. 1944 började ABA flyga reguljärt till Gotland året om och flygtrafiken var inne i en ny tidsålder.