Jon Hallgren, miljöchef på Cementa, är mån om att ta ansvar för naturvärdena där de verkar.
Cementa har funnits på Gotland i över hundra år. Företagets nuvarande tillstånd för att bryta kalk till cementproduktion går ut 2021. I vintras beviljade mark- och miljödomstolen Cementas ansökan för att fortsätta att bryta kalk i 20 år till, och i höst ska ansökan även prövas av Mark- och miljööverdomstolen.
I samband med tillståndsprövningen genomför Cementa nu en rad åtgärder för att säkerställa att man bevarar de naturvärden som finns i området kring kalktäkten vid File hajdar. Bland annat genom att kartlägga den ovanliga fjärilsarten väddnätfjäril.
– Det här är en art som det fanns ganska lite kunskap om tidigare. Med hjälp av miljökonsulten Calluna med stöd av forskare genomför vi en mycket omfattande studie för att tydligt visa hur populationerna kring File hajdar fungerar och på vilket sätt de påverkas av verksamheten.
Genom att fånga in väddnätfjärilar och ID-märka dem inom ramen av en så kallad fångst-återfångststudie, kan man få helt nya insikter och kunskaper om väddnätfjärilens liv.
– Tidigare trodde man att den var extremt lokal och levde hela sitt liv inom några hundra meter men våra undersökningar har redan visat att de kan flyga så långt som sju kilometer. Vid det här laget är det troligen världens största undersökning av väddnätfjärilar och resultaten har rönt internationellt intresse, säger Jon Hallgren.
I området kring File hajdar pågår det dessutom flera andra fjärilsprojekt som Cementa medverkar i. Bland annat kartlägger forskare från Linnéuniversitetet Europas storleksmässigt största fjärilsart apollofjäril genom att spåra dess rörelser med små radiosändare. Nu under juni 2020 genomförs också ett arbete med att ta hand om markområden så att fjärilar ska gynnas.
– Det är lite beroende på art men generellt kan man säga att dessa fjärilar trivs bättre i öppnare ytor. I området kring File hajdar pågår det en långsam igenväxning, så det vi vill göra nu är att öppna upp vissa ytor genom att röja bort enbuskar och enstaka träd, så att fjärilarna får bättre förutsättningar, säger Jon Hallgren.
John Askling är projektledare på Calluna och han bedömer att ett utökat täkttillstånd inte skulle påverka fjärilspopulationerna på Gotland negativt.
– Våra resultat visar snarare att de åtgärder som redan görs, och är planerade att göras, sammantaget kommer att leda till bättre förutsättningar för fjärilspopulationerna, säger John Askling.
Totalt har Calluna sex personer som arbetar med de olika fjärilsprojekten. Huvuddelen av arbetet sker sommartid, men eftersom fjärilarnas totala livscykler kartläggs, sker även en del arbete under vår och höst.
– Det vi gör nu är att lägga upp en metodstudie för att bäst se hur vi kan följa fjärilspopulationerna framöver. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta under flera år framöver, säger John Askling.
På norra Gotland genomför Cementa just nu flera unika projekt för att kartlägga ovanliga fjärilsarter – och se till att de har ännu bättre förutsättningar att leva.
Varför gör Cementa detta?
– Hur vi än vrider och vänder på det innebär vår verksamhet att en viss mängd markyta tas i anspråk, och med det påverkas också de naturvärden som finns i området. I ett svenskt perspektiv har Gotland som helhet en hel del ovanliga naturvärden och det gäller att vi säkerställer att naturtyperna och arterna som finns här kan fortleva och stärkas inför framtiden. Cementa är en långsiktig aktör på Gotland och självklart ska vårt arbete med biologisk mångfald vara minst lika långsiktigt, säger Jon Hallgren.