Det är bråda dagar hos arbetsgivare och fack. Två stora frågor kommer att dominera dagordningen det närmaste året – reformeringen av arbetsrätten och en ny stor lönerörelse.

Regeringen, L och C har i januariavtalet, eller 73-punktsprogrammet, enats om att "modernisera arbetsrätten". Det har satt extra tryck på arbetsgivarförbunden och facken, kanske framför allt de senare, att förekomma politikernas lagförslag där inriktningen är utökade undantag från turordningsreglerna och att det ska bli billigare att säga upp anställda.

Nu har vi 13 månader på oss att leverera ett resultat. Och då ska vi samtidigt hantera en stor avtalsrörelse, säger Martin Linder som också är ordförande i PTK, tjänstemännens gemensamma förhandlingsorganisation.
Artikelbild

| Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen och förhandlings- & samverkansrådet PTK, är irriterad på politikerna.

Kort i olika spel

Han konstaterar att tidpunkten är illa vald. Tajmingen är helt enkelt väldigt dålig.

Parallellt med las-förhandlingarna ska Unionen tillsammans med övriga parter på arbetsmarknaden teckna över 400 nya kollektivavtal som berör runt tre miljoner löntagare.

Man kan verkligen fundera på, och har man förstått, om man har gett parterna de bästa förutsättningarna att hantera den här frågan (las), säger Linder med en tydlig passning till politikerna, och spekulerar samtidigt i att en del politiker kanske inte vill att fack och arbetsgivare lyckas komma överens.

Risken är uppenbar att både vissa arbetsgivarförbund och fack kan välja att använda korten i olika spel samtidigt. Högre lönekrav kan exempelvis komma att ställas mot las-utredningens inriktning mot utökade undantag från turordningsreglerna.

Ja, det kan man verkligen göra, säger Martin Linder även om han hoppas att så inte blir fallet.
Det är mycket tveksamt att blanda ihop de korten.

Hoppar av

En annan obesvarad fråga från politikerna, enligt Martin Linder, är förutsättningarna för att ett avtal ska bli godkänt av desamma. LO-facket Pappers har redan, i protest, deklarerat att man inte vill vara med i las-förhandlingarna. Det kan komma att bli många fler. Samtidigt förhandlar parterna på den kommunala arbetsmarknaden parallellt.

Hur bred måste en överenskommelse vara, frågar sig Martin Linder och undrar också på vilka premisser politikerna måste godkänna fackens och arbetsgivarnas förmodade avtal i las-frågan.

Vad händer till exempel om parterna motsvarande bara hälften av arbetsmarknaden lyckas förhandla fram ett avtal, fortsätter Linder?

Det är ett väldigt oklart ramverk.

Parallellt med luddiga ramar finns ett innehåll med mycket potentiell sprängstoff.

Tydligt nej

Trots att regeringens utgångskrav i den utredning som tillsatts är att det ska bli enklare och billigare att säga upp anställda, så är fackens inriktning att stärka anställningsskyddet.

Och en jätteviktig fråga för facken är ökade satsningar på kompetensutveckling – när nedskärningar väl kommer så ska den anställde stå stark på arbetsmarknaden, parat med bättre ekonomiskt skydd vid arbetslöshet, enligt Martin Linder. Det är fackens utgångspunkt i den byteshandel med flexiblare uppsägningsregler som ska upp på förhandlingsbordet.

Arbetsgivarna har hittills sagt att de i princip vill ha fri uppsägningsrätt.

Det säger vi väldigt tydligt nej till, säger Linder.