Deras kärlekshälsning var på drift i 19 år

En hälsning från ett kärlekspar tog 19 år på sig att leta sig över Östersjön till mottagaren. "Det är fantastiskt att den har överlevt så länge", säger Matts Hildén.

30 mars 2020 07:17

Sommaren 2001 var Matts Hildén och hans dåvarande flickvän Eva på besök i Matts föräldrars sommarhus vid Ekeviken på norra Fårö, en plats där han spenderat många somrar både förr och senare. Det unga paret bestämde sig för att förlova sig i all enkelhet och tog packmoppen till Norsholmen, inte långt därifrån.

– Det är ett ställe vi alltid gjort utflykter till, med den gamla kalkutskeppningshamnen och vraket. Det är en väldigt karaktäristisk plats, säger Matts Hildén.

Det var ingen storslagen förlovning, ingen champagne och ingen fest. Det var bara Matts och Eva som bedyrade varandra sin kärlek, med naturen och Östersjön som enda vittnen.

– Vi ville skicka något slags minne från förlovningen, berättar Matts.

De tog en tom petflaska och skrev ett brev till en okänd mottagare. De skickade också med en bild av sig själva, tagen i en fotoautomat.

– Vi skrev att vi hade förlovat oss och datum, och så bad vi om ett bidrag till vårt framtida äktenskap. Ett lite roligt brev, helt enkelt. Vi slängde den i vattnet och har inte hört något sedan dess, förrän nu, 19 år senare, när en person ringde mig från Seglarö, norr om Stockholm.

En äldre man hade hittat flaskan under en promenad på stranden och såg att det låg något i den. Klas och hustrun Sif lyckades tyda brevet och tog reda på Matts telefonnummer.

– Han ringde och undrade om brevet var från oss. Och det var det!

Trots att det hade gått 19 år kopplade Matts snabbt vad det handlade om.

– Men vi hade nog tänkt att om den hittas, så hittas den väl inom ett år eller så. Det är fantastiskt att den har överlevt så länge och att det ännu gick att läsa vad som stod.

Matts och Klas har gjort upp med om att flaskposten ska återbördas till avsändarna och Matts bad dem också att ta bilder på sig själva och var flaskan hittades.

– Det är lite roligt att ha kvar som minne.

Är det enda gången du skickat en flaskpost?

– Ja, det är det. Men jag minns att jag hittade en flaskpost när jag var liten en gång, när man var i den där åldern då en flaskpost var det kanske mest spännande som fanns. Då var det ett barn som hade skrivit och bad att upphittaren skulle skicka en kexchoklad eller något liknande.

Och hur gick det då för kärleksparet?

– Vi är fortfarande tillsammans och lyckligt gifta!

Så jobbar vi med nyheter
Mona Staflin