Tusentals ska utbildas i psykisk ohälsa

Ett nätverk byggs för att under fem år se till att 6 000 gotlänningar utbildas till förstahjälpare. Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa.

26 januari 2020 19:29

Kyrkans anställda var några av de som tidigt mötte den ökade psykiska ohälsan på Gotland. 2018 hölls en utbildning för präster och diakoner om psykisk hälsa och att förebygga självmord.

– Kyrkan möter mycket av det, säger Anne Dungner Hjellström, musikkonsulent och migrationshandläggare i Visby stift, och berättar om egna erfarenheter från möten med ensamkommande och flyktingar.

Många inom kyrkan ville lära sig mer och tillsammans med Eva-Marie Kempi utbildade sig Anne Dungner Hjellström till instruktör. På ett år har de sedan utbildat 120 personer knutna till kyrkan. Nu ska satsningen växa rejält och bli en folkrörelse på hela Gotland.

– Vi ska se till att 6 000 gotlänningar på en femårsperiod har kunskap om psykisk ohälsa, säger hon och berättar att det är många aktörer som ska hjälpas åt för att nå målet.

 

Ett nätverk håller just nu på att byggas där Visby stift och Region Gotland tillsammans med företag och organisationer står bakom en massiv satsning för att öka den psykiska hälsan. Det sker genom föreningen Mind Shift Gotland som snart har sitt första årsmöte.

– Eftersom ingen enskild kan lösa det som genomsyrar hela samhället är samverkan nyckelordet, säger Henrik Stangel, vd på Länsförsäkringar Gotland som finns med.

Henrik Stangel ser ansvaret både som arbetsgivare för sina anställda, men också för kunderna.

– Vi måste lösa den här frågan. Mår våra kunder bra mår vi bra, så krasst är det, säger han och hoppas att fler företag och organisationer på Gotland ansluter.

 

Upplägget är ungefär det som Visby stift har använt, tolv timmar per kurs, där deltagarna får med sig ett intyg på att de blivit utbildade förstahjälpare i psykisk hälsa. Anne Dungner Hjellström jämför med hjärtstartarna som finns över hela ön:

– Vår tanke är att nå alla socknar och där tänker vi försöka samverka med de ideella föreningar som finns.

Om man lyckas innebär det att var tionde gotlänning om fem år har en handlingsplan för hur de ska agera om de möter någon som mår psykiskt dåligt.

– Kan det rädda ett liv är det faktiskt värt det, och om vi börjar prata och öppna på locket tar vi bort den skam som finns för de drabbade och för anhöriga, säger Anne Dungner Hjellström.

 

Just nu pågår en kurs i Klintehamn men fler instruktörer behöver utbildas, vilket är nästa steg i satsningen. Och man kan inte vänta.

– I Sverige tar en människa sitt liv var sjätte timme. Alla känner någon, eller har någon anhörig, som har tagit sitt liv. När var tionde på Gotland har fått utbildning kommer det att göra stor skillnad, säger Anne Dungner Hjellström och berättar att syftet är att de som utbildas ska få verktyg och en handlingsplan med sig för att i tid lära sig upptäcka andra i behov av hjälp.

Likt hjärt- och lungräddningens HLR finns förkortningen BLEUS, som står för bemöta, lyssna, erbjuda stöd, uppmuntra att söka hjälp och att söka andra hjälpresurser.

– Det här känns fantastiskt. Jag vet av egen erfarenhet att hade jag haft den här utbildningen för 15 år sedan hade jag kunnat bemöta andra på ett helt annat sätt, säger Anne Dungner Hjellström.

 

Region Gotland finns med i satsningen och folkhälsostrateg Veronica Hermann är bekymrad över hur många som faktiskt mår psykiskt dåligt.

– Under ett liv kommer en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen någon gång att få en depression som är så kraftfull att man behöver vård. Lika många får någon gång en ångestsjukdom – men psykisk ohälsa är behandlingsbart, säger hon.

På Gotland är det fler kvinnor än män som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, men männen dricker oftare alkohol och fler män än kvinnor avlider i suicid.

– Två tredjedelar av de som tar sitt liv är män, säger Veronica Hermann.

På Gotland uppger var femte man att de lever i ensamhet, något som riskerar att försämra hur man mår. Projektets mål är också att få fler att våga prata om hur de mår psykiskt.

– Jag hoppas att vi kan öka kunskapen och att vi får bort myter och tabun och vågar prata om hur vi mår, säger hon.

 

Parallellt med den stora utbildningssatsningen kommer Uppsala universitet att dra igång ett forskningsprojekt kring föreningen Mind Shift med inriktning på de ungas hälsa.

– De vill följa vårat projekt för att se om det är ett sätt att jobba även för resten av landet. Gotland blir pilotområde inte bara för vatten och energi, utan också för hälsan, säger Henrik Stangel.

Fakta

17 procent kvinnor och 11 procent män på Gotland upplever nedsatt psykiskt välbefinnande.

14 procent kvinnor och 22 procent män har riskbruk av alkohol.

Årligen vårdas 60 personer på Visby lasarett efter självskada.

2019 tog 8 personer sitt liv på ön, de senaste 10 åren var de som tog sitt liv 71 procent 40 år eller äldre.

Akut hjälp finns på psykiatrins jourtelefon 0498-268005. Efter 17.00 vardagar och helger går numret till sjukvårdsrådgivningen. I brådskande fall ring 112.

Källa: Region Gotland

Så jobbar vi med nyheter
Henrik Radhe