Siden blir museum i Vall

Kristi himmelfärdshelgen öppnar ett nytt museum på Gotland.
Det är Sidencompagniets sidenmuseum vid Hardings gård i Vall.
I utställningen visas siden och sidenproduktion från hela världen.
- Tanken är att ta ta upp tråden och tyget och knyta an Gotland till produktion av silke och siden i världen, förklarar Oscar Almgren.

8 maj 2010 04:00
Han är den femte generationen vid K A Almgrens sidenväverier i Stockholm som grundades 1833.verksamheten lades ner 1974 men väcktes sjutton år senare till liv av Oscar Almgren.
- Sedan 2002 drivs museet och sidenväveriet, som fortfarande är i bruk med originalmaskiner, som en stiftelse. Jag sitter inte längre i styrelsen men harkontakt med verksamheten, berättar Oscar Almgren.

Efter åren i Stockholm och sedan utomlands, bor han numera med familjen vid gården Hardings i Vall. Där har han förvandlat den gamla ladugården till ett museum för sidentyg och silkesproduktion.
- Vi öppnar på Kristi himmelfärds dag. Inträdet kommer att vara fritt för besökare som på egen hand vill gå runt, titta, lära och kanske köpa något. Mellan klockan 17 och 18 vid högsäsong erbjuder vi personliga visningar.

Visningarna inleds med ett 20 minuter långt bildspel om siden. En liten biosalong med lyxig stämning är inredd med soffor och vackra textilier.
- Målet att gotlänningarna ska tycka att ett sidenmuseum på ön är något bra. Vi tycker också att besökarna ska kunna komma hit och titta utan att behöva betala. Den som vill veta mera får betala en liten avgift, säger han.
Vid museiingången möts besökarna av ett porträtt på brudparet Oscar och Tuss Almgren. Vid vigseln i Burs kyrka 2002 bar bruden en blå klänning med släp som nu är utställd.
- Det är ett sidentyg som vävdes för 125 år sedan vid Almgrens sidenväveri av silke som har odlats på Gotland. Den blå sidensjalen mönstrad med den "almgrenska rosen" har jag själv vävt till min mor, berättar Oscar Almgren.

I sidenmuseets klassiska hörna visas siden och sidenprodukter från Kina, Indien och Thailand. En annan avdelning visar projekt som genomfördes under Oscar Almgrens tid på Sidenväveriet.
Nu glänser exempelsamlingen med sidentyg till Waldemarsudde, till det danska hovet för lilla tronsalen på Christiansborgs slott, Trollenäs slott och till rådssalen i Stockholms stadshus
- Sidenet med Carl XVI Gustafs bild vävde jag själv till kungens 50-årsdag. Ett vitt siden intill, med Sveriges lilla riksvapen med den heraldiska symbolen tre konor, ska vara till fanorna när kronprinsessan Victoria gifter sig, berättar Oscar Almgren.

Det var när han kom till sidenväveriet i Stockholm som han lärde sig väva siden. I det egna museet på Gotland har han satt upp en jaquardvävstol som styrs av hålkort. K A Almgrens sidenväveri var på 1800-talet ett av de första väverierna i Sverige som började använda tekniken, som uppfanns 1805.
- I denna har jag själv gjort uppsättningen med 12 000 trådar. Tanken är att besökarna själva ska få prova på att väva, säger han.
Åtskilliga utmärkelser kantar hans väg med siden i fokus. Magnoliapriset är ett, som han liksom Greta Garbo och Evert Taube har fått. Samfundet Sankt Eriks förtjänstplakett ett annat.
Oscar Almgren inte bara kan väva siden, han har kunskap om siden och tar fram egna kollektioner. I sidenmuseets historiska avdelning visar han slipsar, schalar och kuddar med historia.
- Det är siden som har vävts för slott och herresäten. Jag har gjort kollektionen som jag designat och syr upp av mindre bitar av siden som jag kunnat köpa tack vare mina kontakter i Frankrike, Italien och Tyskland och från Almgrens sidenväveri.

Att väva pashminasjalar på gotländska, med gotlandsull och silke, finns nu i hans tankar. Pashmina, eller cashmere, är ett tyg som vävs av ullen från en get med hemvist på de höglänta slätterna i Mongoliet.
- Jag gillar att satsa fullt ut på de projekt jag driver. Halvfärdiga och halvdana satsningar är inget för mig. Dessutom ska det vara stil och kvalitet

K A Almgrens sidenväveri var en av uppköparna av det gotländska silket som producerades på ön under 1800-talet. Spår av den gotländska silkesodlingen syns fortfarande med Morus alba, det vita mullbäret med blad som livnär silkesmaskar, som växer vid bland annat Slottsbetningen utanför Palissaderna vid Skansport.
- Siden har alltid varit, och är fortfarande, en viktig handelsvara. Med siden från olika delar av världen finns en historia att berätta, konstaterar Oscar Almgren.
Så jobbar vi med nyheter