I samråd med läkare på min vårdcentral bestämdes det att jag ska använda stödstrumpor och för några dagar sedan kom de i brevlådan från ett tyskt företag som sytt dem efter måttbeställning.
I skrivande stund kom räkningen från Region Gotland, 300 svenska kronor. 150 kronor per styck/ben! Hjälpmedelscentralen stod för leveransen och jag har redan produkter som är kostnadsfria (vilket är en helt fantastisk förmån vi blivit begåvade med!) så det kan givetvis verka vara gnälligt att klaga på strumpkostnaden men eftersom de också klassas som hjälpmedel borde de också vara gratis eller åtminstone lite billigare.
300 kronor är mycket för en enboende garantipensionär som också med fasa väntar på en eventuell retroaktiv hyreshöjning från den ö-kända hyreskoncernen. Som sagt, det kan verka gnälligt men ibland måste man få ge luft åt överlevnadsinstinkten som allt oftare får en rejäl törn.