Vitalisera EU i Norden

21 augusti 2017 15:43

I mars 2019 ska Storbritannien ha lämnat EU, med eller utan ett Brexit-avtal i hamn. Bakslaget för premiärminister Theresa May i parlamentsvalet har om möjligt gjort utgången ännu svårare att sia om. Klockan tickar och frågorna som måste lösas tornar upp sig som Big Ben över Westministerpalatset samtidigt som valresultatet förskjutit styrkeförhållandena till Bryssels fördel och satt London i en mycket bräcklig sits. Mitt i all denna dramatik håller den franska presidenten Emmanuel Macron på att rita om kartan för vad som är möjligt att åstadkomma i fransk politik.

Vad gör då Sverige i denna turbulenta tid? Alldeles för lite. Det finns en förväntan bland de övriga länderna i samarbetet om att Sverige och de andra nordiska medlemsländerna ska ta ett kliv framåt nu när Storbritannien är på god väg att snubbla sig ur EU.

Det finns ett utrymme som kan fyllas för de som bejakar frihandel och en väloljad inre marknad. Den gamla svenska EU-inställningen om att vänta och se och hålla sig på sin kant har för länge sedan passerat bäst före datum. Nu behövs engagemang och initiativkraft. Endast då kan fördelarna av medlemskapet i EU komma Sverige till del när det inte längre går att kroka arm med Storbritannien.

Ännu bättre vore om de nordiska medlemsländerna i EU kunde gå samman med Estland, Lettland och Litauen och bilda en nordisk-baltisk axel för att motverka tendenser till detaljreglering och centralisering, protektionism och svällande byråkrati i svallvågorna av Brexit. Det kan tyckas långsökt eftersom länderna långt ifrån alltid är samspelta, men alla har anledning att se över sina prioriteringar. Det finns förutsättningar att bygga vidare på det institutionaliserade samarbete mellan Norden och Baltikum som redan är på plats. Det som saknas är ledarskap och strategiskt tänkande om hur samarbetet kan växa inom EU.

Om stanna-sidan hade vunnit fjolårets Brexit-folkomröstning hade Storbritannien tagit över det roterade ordförandeskapet i Ministerrådet från Malta 1 juli. Nu trädde istället Estland in i britternas ställe, eftersom rösten från andra sidan kanalen inte längre bär i europeiska frågor. Det estniska ordförandeskapet andra halvåret 2017 är ett utmärkt tillfälle för Norden tillsammans med Baltikum att flytta fram positionerna i EU. Balterna ser sig som en del av Norden och vi borde agera allt tydligare tillsammans i Bryssel för att stärka den nordiska rösten i unionen. Enighet genom balans är mottot för det estniska ordförandeskapet. Det är just en sådan balans som nu har rubbats och behöver återställas. Omvärldens ögon riktas mot Norden och mot Sverige. Är vi redo att kliva fram och ta täten?

Så jobbar vi med nyheter
Rickard Ydrenäs initiativtagare till podcasten Brexitpodden och grundare av kommunikationsbyrån Ydrenas Communications, som är specialiserad på EU-frågor