Obamas och min fröken

26 april 2011 04:00

Barack Obama och jag har haft samma fröken. Nej inte riktigt men efter ha blivit vald till president intervjuande radion en kvinna som undervisat honom. Kvinnan hette Martha Nussbaum. Som professor vid University of Chicago hade hon undervisat unge Obama. Jag lyssnade intresserat och tyckte mig känna igen rösten och de tankar hon framförde. Så kom jag på att Martha ju hade varit gästföreläsare på filosofen i Uppsala. Mitt huvudämne där var politisk teori och det är inom det området som Martha också jobbar.

Martha Nussbaum tillsammans med Amartya Sen är huvudarkitekterna till det filosofiska och ekonomiska synsättet som kallas "Capability approach". Länge var BNP och BNP per capita det förhärskande sättet att mäta och jämföra välfärd länder och regioner emellan. Pengar är viktigt för människors välfärd men pengar kan ju vara väldigt ojämnt fördelade och därtill användas till saker som inte höjer levnadsstandarden för flertalet. Därför har man länge tyckt att BNP som mått på hur bra det går för ett folk är lite grovt och ibland missvisande. Eller som Miens farfar Reinhold brukade säga: Det finns massor med pengar, det är bara det att de finns inte här, hos oss, just nu. Nussbaum och Sen har utvecklat human development index (HDI) som även tar med annat, hur resurser som gymnasieutbildning och sjukvård är fördelat.

Huvuddragen i Marthas tankar är en kritik och fördjupning av liberalismen. Klassisk liberalism har fått kritik för att se på människan som enbart en enskild individ som söker sin egen lycka med den enda restriktionen att den egna friheten inte ska inskränka någon annans frihet.

Klassisk liberalism i Benthams tappning kan sägas betrakta samhället från bergets topp. Man har bra utsikt och besväras inte av detaljer i de enskilda människornas liv där nere men luften där uppe är tunn att andas och det är ganska ensamt. Martha går ner i byn och samtalar med en kvinna, Vasanti, som nyss lämnat sin försupna man. Vasanti har flyttat tillbaka till sin familj som egentligen inte kan försörja henne. Hon kan inte läsa och hon har inga yrkeskunskaper och inga pengar. Men visst har hon förmågor, visst är hon duglig, visst kan hon bli skicklig på något. Hon har naturligtvis "capabilities", det gäller bara att en rad viktiga samhälleliga funktioner finns så de kan blomma ut.

Grundtesen i Marthas tankar om utveckling är: Vad är möjligt för varje enskild individ att göra och att bli? Verklig frihet för Vasanti är friheter som hon verkligen kan välja utan att vara beroende av sina bröders välvilja och begränsad i sin bristande läskunnighet.

Verklig frihet är att ha de egna, inre förmågorna, att se möjligheterna och att verkligheten runt om ger möjligheterna utan att begränsa för att man är kvinna, för ung, för gammal, för utländsk eller något annat ovidkommande.

Eller som i psalm 289, "Guds kärlek är som stranden": Vi vill den frihet där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av, som ej är tomhet men en rymd för drömmar, en jord där träd och blommor kan slå rot.

Tankar från Havdhem kyrka påskafton 2011

Så jobbar vi med nyheter
Jonas Niklasson (C)