Samhället behöver fler idéburna företag

31 augusti 2011 04:00

I början av juli, en tid då fortfarande en mycket stor del av svenskarna har semester, skrev några representanter för vad som kommit att kallas "idéburet företagande", en artikel i Dagens Samhälle. Den gick kanske mången förbi när sommaraktiviteterna lockade och avkoppling stod på agendan, snarare än att hålla sig uppdaterad om allt som skrivs och sägs i media.

Nu, när semestrarna är över och hösten inte bara står för dörren utan redan är här, är det läge att lyfta fram de tankar som framfördes i artikeln. Dels för att de är väldigt bra; dels för att det är tankar som jag själv har haft under en lång tid och också sett förverkligade utan att då koppla ihop verksamheten med just begreppet "idéburet arbete".

Företag och företagande förknippas av de flesta med privat affärsverksamhet, något som drivs för att uppnå maximal vinst. Att gå med åtminstone viss vinst är förstås nödvändigt och en kärna i företagandet, även om det förstås finns de som driver företag i första hand för att de tror på sin produkt, sin idé.

Men i allt företagande ligger ju i slutändan en önskan också om ekonomisk framgång och att sträva efter vinst är naturligt och även något att uppmuntra.

Det finns alltså också icke-vinstdrivande företag där själva verksamheten är det viktigaste och där den vinst som uppstår går direkt tillbaka i företaget för att används där istället för att delas ut till aktieägare och andra.

Ett gott exempel på idéburen verksamhet är Suomikoti (ordagrant Finlandshemmet, men i svensk anda döpt till Finskt Äldrecentrum), ett äldreboende för finskspråkiga gamla i Stockholm. Personaltätheten är hög, man har tillgång till finsktalande läkare som har mottagning en gång i veckan, sjukgymnast och arbetsterapeut finns på hemmet.Pengarna går till verksamheten eftersom den inte är vinstdrivande.

Trivseln och omsorgen om de gamla kan sättas i främsta rummet på alla plan. Nyligen köptes nya 46 tums platta tv-skärmar till avdelningarna, man ordnar pub-aftnar, utflykter och det finns alltid personal som kan följa med när någon boende vill bada bastu. Människan i centrum, i ordens verkliga betydelse, alltså.

På tio år har antalet idéburna företag i Sverige fördubblats, mätt i omsättning och antal sysselsatta. Det handlar bland annat om företag inom välfärdssektorn som återinvesterar vinsten i verksamheten (som Suomikoti) och om företag som byggs av människor med särskilda behov på arbetsmarknaden. idéburna verksamheter är faktiskt också mer resistenta mot konjunktursvängningar jämfört med företag som drivs i andra former, en ganska god fördel i en lite instabil ekonomi.

Nästa år har av FN proklamerats som Kooperationens år med underrubriken "Kooperativa företag bygger en bättre värld". Då kan man hoppas att det stadigt ökande antalet icke-vinstdrivande företagen får större uppmärksamhet, inte minst av lagstiftarna. Lagarna måste utformas så att alla former av företagande får lika goda möjligheter att växa. KFO, Coompanion med flera organisationer framhåller att de idéburna företagen - trots att de ökar - i hög grad är en outnyttjad resurs. Får de bättre förutsättningar kan de dessutom ge många nya jobb.

Alla vet vad ett "vanligt" vinstdrivande företag är och att sådana behövs, inte minst som skattebas för att trygga välfärden. Men det finns också många stora fördelar med idéburet företagande. Nästa år - Kooperationens år - kommer dessa att uppmärksammas över hela världen.

Också i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter
Merit Wager