En tid av krav och kontroller

23 maj 2012 04:00

Våra tackor är precis färdiglammade och allt har gått bra. Vi har fått ut alla 105 tackor och 200 lammungar på bra beten. Jag borde vara nöjd och inte känna oro.

Mina elever på Folkan har avslutat vårterminen. De flesta nöjda med sin insats och nöjda med skolan. Själv har jag lärt mig massor och tycker att mina elever har gått framåt. Jag borde vara nöjd och jag borde få slippa oroa mig.

Vad är det då som stör friden? Varför känner jag oro och varför kan jag inte riktigt glädja mig? När det gäller lantbruket så är det så att vår och sommar också innebär kontroller. Vi är som många andra lantbrukare beroende av stöd och ersättningar för att alls få det att gå runt.

Baksidan av det är alla kontroller av marker, papper, djur och märken. Och tydligen måste allt detta ske under sommarhalvåret. Precis lagom vi släppt ut alla djur på diverse beten så dimper det ner brev som uppmanar oss att vara behjälpliga att samla ihop djuren på betet för att tjänstemännen skall kunna räkna dem.

Vi är många djurhållare som känner oss jagade av alla krav och kontroller. Det är svårt att slappna av när man alltid går runt och misstänker att det är något man glömt. Ligger det en död tacka nere på betet kan man få procentuella avdrag på hela stödet. Har man inte fyllt i stalljournalen rätt så händer samma sak.

Det kan bli dryga "böter" för små administrativa missar man gör. Jag känner en veterinär som drömt om att skaffa djur men som nu inser att det är för mycket byråkrati för honom att hålla ordning på. Frun hans har ändå jobbat på en länsstyrelse på fastlandet. Om inte sådana människor anser sig kunna klara kraven vilka ska då göra det?

Hur blev det så här?

På mitt andra jobb på Folkan så har förvaltningen aviserat ändrade rutiner och regler kring arbetstid och annat. Vi får väl först höra vad chefen har att säga innan jag flippar helt men tydligen går det även här ut på att öka kontrollen av framförallt lärarnas arbetstid.

Läraryrkets frihet har beskurits under åtminstone två decennier i ungefär samma takt som yrket har minskat i attraktionskraft och lönen halkat efter. För 30 år sedan fanns det två yrkesgrupper som hade mycket låga sjuktal. Det var lärare och bönder. Nu är det inte så längre.

Båda grupperna rapporterar stress och dålig "lönsamhet" samt högre sjuktal och olycksfrekvens. Hur blev det så?

Ibland tror jag det bottnar i avundsjuka. Jag träffar fortfarande och ofta på uppfattningar att lärare tjänar bra och är lediga hela sommaren och att bönder tjänar bra och är lediga hela vintern.

Om det någonsin var sant så är det definitivt inte det nu. Om trenden håller i sig så har vi snart en livsmedelsproduktion i klass med Nordkoreas och ett utbildningssystem i klass med Mexikos. Den svenska samhällsmodellen har byggt på att vi litar på varandra. Vi har betalat våra fakturor och gjort det vi ska göra utan att någon behövt hota med repressalier och kontroller.

Det har bidragit till vår ekonomiska och administrativa effektivitet. Det har inte behövts så många kontrollanter och juridiska ombud och kontrollanter som kontrollerar kontrollanterna.

Kunde det inte ha fått fortsätta så?

Nostalgisk i försommartid

Så jobbar vi med nyheter
Ämnen du kan följa