När läraren är rädd för stryk

5 juni 2013 05:55

Det kan vara dödshot. Möbler som kastas mot dig. Brutet finger. Strypförsök med hopprep. Syl i knät. Knytnävsslag i ansiktet. Sparkar och bett. Kotskada med sjukskrivning i år efteråt. Nedknuffad från en idrottsläktare. Sax som kastas mot ansiktet.

Nej, det är inte kravallpolisernas arbetsmiljö det handlar om. Det är lärarnas.

Dagens Nyheter har kartlagt lärarnas största arbetsmiljöproblem (4/6). Det är skräckfylld läsning om våld och hot från elever, och skolledningar som fegt duckar och inte ens vill vidta de tandlösa disciplinåtgärder som skollagen erbjuder.

Tajmingen är intressant. Nyss skrev utbildningsminister Jan Björklund tillsammans med de båda lärarfacken, Sveriges kommuner och landsting samt Friskolornas riksförbund en debattartikel om hur högre löner och bättre utbildning för lärarna ska vända skolans negativa utveckling (DN 3/6).

Men vem vill utbilda sig till lärare, eller stanna kvar i yrket, om elever kan mordhota och misshandla dig utan att det händer något? Högre löner och bättre utbildning hjälper inte om lärare förväntas acceptera att slag, sparkar och hot är en del av jobbet. De akademiskt och pedagogiskt begåvade personer som behövs i lärarkåren kommer att välja andra yrken så länge eleverna tillåts utsätta dem för brott.

Normkritiska och antiauktoritära twittrare kritiserade DN:s reportage för att vara tendentiöst, reaktionärt och blunda för att ”barnen slåss för sina behov”.

Men som alltid när förövare görs till offer missar man de verkliga offren: Bortsett från de brottsutsatta lärarna handlar det om alla skötsamma elever som får sin utbildning förstörd av ligisterna.

För att elever ska lära sig något krävs trygghet och arbetsro. Det får man inte när klasskamraten hotar och misshandlar läraren. För att elever ska lära sig något krävs att läraren förutom ämneskunskap har förmågan att väcka intresse, entusiasmera och förklara. En lärare som är rädd för att få en käftsmäll har svårt att leverera detta.

Huvudskyddsombudet på Lärarnas riksförbund påpekar att skollagen ”fokuserar på lärarnas skyldigheter gentemot elever”.

Skollagen innehåller förvisso ett kapitel om disciplinära åtgärder, men dessa är tidsbegränsade och fulla med förbehåll.

Skulle en elev däremot anse sig ha utsatts för kränkande behandling av en lärare är lagen hård och tydlig. En lärare som ingriper mot en elev som hotar och misshandlar klasskamrater och lärare riskerar alltså att själv bli anmäld för kränkande behandling.

Ytterst är det dåligt föräldraskap och bristande uppfostran som ligger bakom att vissa elever hotar och misshandlar klasskamrater och lärare. Detta kan staten inte göra mycket åt. Men politikerna bör korrigera maktbalansen i skolan, så att elever som förstör för alla andra kan avskiljas och placeras i särskilda undervisningsgrupper för längre perioder. Det är nödvändigt för att lärarrekryteringen ska fungera, och för att skötsamma elever inte ska få sin utbildning förstörd.

Den stora frågan är varför Björklund inte insåg detta när skollagen togs fram.

Så jobbar vi med nyheter
Marika Formgren