Den 31 maj publicerade regeringen ett skärpt lagförslag om förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Det är efterlängtat. Men den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2019, och hjälper därmed inte de minderåriga som redan lever som gifta i Sverige. Med sommarens intåg riskerar samtidigt många barn att föras utomlands och bli bortgifta. ”Undantag från förbudet ska aldrig kunna göras om någon av parterna fortfarande är ett barn”, skriver regeringen i ett pressmeddelande (29/5). Så borde det redan vara.
Samtidigt är sommarlovet högsäsong för att gifta bort barn bland vissa invandrargrupper. Seder och bruk som betonar familjens makt över ungas liv krockar med den svenska synen att barn inte ska vara gifta och att alla ska få välja sin egen väg i livet. Exempelvis ifall, och med vem, man ska gifta sig.
Även om den exakta omfattningen är okänd finns tidigare studier som visar på vidden av problemet. I kartläggningen ”Gift mot sin vilja” från 2009 gjorde Ungdomsstyrelsen bedömningen att cirka 70 000 unga har ett begränsat eller villkorat val i förhållande till äktenskap och val av partner. 8 500 av dessa unga uttryckte oro för att inte själva få välja vem de ska gifta sig med. Sannolikt är bilden än mörkare i dag.
I rapporten ”Är du gift” från 2016 identifierade Migrationsverket 132 barn som kommit till Sverige som gifta, varav 97 procent var flickor. Därutöver bedömdes mörkertalet vara stort. Många bor tillsammans med sina makar, eftersom myndigheter och kommuner haft svårt att hantera problemet då lagstiftning inte finns på plats. Den kommande skärpningen mot barnäktenskap är därför en del av en välbehövlig svensk tillnyktring.
Att skärpningar av det här slaget behövs i svensk lagstiftning är en följd av att många flyttat hit med andra traditioner i bagaget. I Sverige borde det vara en självklarhet att inga barn ska vara gifta. Men trots att detta fenomen varit känt i åratal har ledande politiker uppvisat en oförlåtlig saktfärdighet att ta itu med problemen. I stället har svensk politik karaktäriserats av en tolerans mot andra kulturella seder, även när dessa går stick i stäv med vad som annars anses vara bra.
Medan skattesystemet utformas i jämställdhetens namn har man å andra sidan accepterat både barnäktenskap och månggifte i invandrargrupper. År efter år. Att regeringen släpat benen efter sig vad gäller nolltolerans mot barnäktenskap är ett svek mot alla de barn som årligen drabbas.